Niklas Johansson: Asperger

Nyare texter finns på http://enkelriktat.monkeytoys.com.

För några år sedan registrerade jag Bokstavsklubben.com. Avsikten var att försöka bygga upp en plats för information om och diskussion kring bokstavshandikapp. Hittills har inte tiden räckt till riktigt. Nu funderar jag på att göra det i format som en webblogg kompletterad med ett diskussionsforum.

Många som är intresserade av bokstavshandikapp verkar uppleva samma problem med att hitta rätt information, någon att ställa frågor till eller utbyta tankar med. Dessutom har alla lite olika erfarenheter. Även den som har många frågor själv kan sitta inne med svaren på andras frågor.

Det borde finnas utrymme för en sådan plats. Det finns en del information på nätet, men ingen plats som innehåller allt det jag vill se.

Hur jag ska lösa det tekniskt vet jag inte riktigt. Det går att köra flera webbloggar i Radio, men jag kan tänka mig att det lätt blir rörigt att administrera det. Dessutom vet jag inte om det går att skicka e-post till flera webbloggar med Radio.

http://www.hjarnfonden.se/kampanj/ogat/

Hjärnfonden samlar in pengar till all möjlig forskning kring hjärnan och hjärnrelaterade sjukdomar. Alzheimer, Parkinson, afasi, alkoholism, Aspergers syndrom, damp, Downs syndrom, dyslexi, epilepsi, migrän och schizofreni till exempel.

Dyslexi - vänsterhänthet.

I Drawing on the right side of the brain diskuteras höger- och vänsterhänthet. När jag läste uppräkningen av kända vänsterhänta personer slog det mig att listan påminner om en annan lista som jag läste för någon vecka sedan. George Bush, Leonardo da Vinci, Michelangelo och Albert Einstein finns med både på listan med vänsterhänta kändisar och den med dyslektiker.

Det är kanske inte så konstigt eftersom vänsterhänthet anses hänga ihop med större användande av höger hjärnhalva, som i sin tur anses mindre bra på att hantera språk.

Albert Einstein och Leonardo da Vinci tros dessutom ha haft ADHD (Attention Deficit and Hyperactivity Disorder) eller Aspergers syndrom. Magic Johnson och Whoopie Goldberg är både dyslektiker och har ADHD. Steven Spielberg är dyslektiker och har ADD (Attention Deficit Disorder).

Det är spännande att det kan finnas ett samband mellan kreativitet och egenskaper som ofta brukar anses vara handikappande inom andra områden.

Enligt Tidningarnas Telegrambyrå (TT) är det sannolikt att Karl XII hade Aspergers syndrom. "Bristande social förmåga och inlevelse i andra människor, ensidiga intressen, starkt behov av rutiner" är några drag som anses utmärkande för Karl XII och personer med Asperger.

Karl XII hade Aspergers syndrom

Jag läste ut En riktig människa av Gunilla Gerland i går.

Det är en ruskig bok men det är också en ruskigt bra bok. Hon har beskrivit sitt liv, från de första åren fram till nutid, utifrån sitt ganska annorlunda perspektiv.

Jag skrev tidigare att hon har Aspergers syndrom. Det är fel. Den diagnos hon har, är högfungerande autism, som i och för sig har likheter med Asperger. Det är ett handikapp som är fullt av motsägelser och hon beskriver det väldigt bra för den som inte vet vad det handlar om.

Ett exempel på motsägelser är hennes betyg. I vissa ämnen fick hon ständigt högsta betyg utan större ansträngning medan hon i andra inte klarade sig alls oavsett hur mycket hon ansträngde sig.

Boken bör läsas av alla som kommer i kontakt med personer med högfungerande autism eller Aspergers syndrom och av alla lärare. Sannolikt kommer man som lärare då och då i kontakt med barn som har dessa handikapp och om man inte förstår vad det handlar om, eller hur en person med dessa handikapp fungerar, är risken för missförstånd och problem säkert hundraprocentig. Om man läser boken kan det vara lättare att se tecken på dessa handikapp även hos personer som inte har en diagnos. Självklart kan boken vara intressant för många som inte tillhör någon av ovanstående grupper. Det ger en annorlunda syn på världen. Saker är inte alltid så självklara som de kan verka. Logik för en person kan vara kaos för en annan.

Jag hoppas att fler med bokstavshandikapp skriver böcker om hur de upplever sig själva och omgivningen. Gunilla Gerlands bok visar ett perspektiv men eftersom alla människor är olika skulle flera beskrivningar ge en mer nyanserad bild.

I går kväll läste jag de första kapitlen i en bok som heter En riktig människa och är skriven av Gunilla Gerland. Det är en självbiografi.

Gunilla Gerland har bokstavshandikapp (Aspergers syndrom) och berättar om sitt liv från när hon var riktigt liten och fram till nu. Åtminstone den bit jag har läst är skriven med ett mycket kallt och konstaterande språk. Hennes liv har varit fyllt av fobier och obehagliga händelser. Saker som för de flesta är självklara har för henne framstått som helt outhärdliga. Hon beskriver hur hon som liten inte såg någon större skillnad mellan människor och saker, exempelvis hus, att hon inte kände något behov av andra människor. Det är bitvis väldigt dyster läsning.

Något som slog mig var att i stort verkar det vara vårt, det vill säga omgivningens, sätt att se på världen som ställer till störst problem för henne, inte världen i sig. Detta är kanske det allra viktigaste att tänka på om man har med människor med bokstavshandikapp att göra. Det går inte att ta för givet att de tänker, känner och upplever på samma sätt som vi för det gör de med stor sannolikhet inte och deras sätt är inte fel, det är bara annorlunda. En liknelse kan vara att vända på det. Tänk om de flesta såg på världen på ett helt annat sätt än vi och inte ens kunde försöka att förstå vårt sätt att se den. Ett leende är inte ett leende och fysisk beröring är någonting obeskrivligt plågsamt. Det vore en mardröm. Många lever i den mardrömmen.

Forskning.se har en artikel om svårigheten för personer med autism, Asperger och Damp att uppfatta och agera på hur andra människor känner och tänker ("theory of mind"). I en undersökning visade det sig att normalbegåvade barn med autism klarar "theory of mind"-uppgifter nästan lika bra som övriga grupper. Mellan barnen med autism och de med Aspergers syndrom fanns det ingen skillnad.

Alla barn med Damp löste uppgifterna korrekt. Det tyder på att dessa barns svårigheter att klara av vardagssituationer inte beror på svårighet att tolka och agera på andra människors känslor och tankar utan snarare på miljön runtomkring. Det kan vara mängden samtidig information som skapar deras svårigheter.

Barn med Damp verkar fungera som alla andra barn när det gäller kognitiv förmåga (förmåga att lära och förstå) enligt studien.

Jag tycker att detta talar för att barn med Damp borde få möjlighet att gå i skolklasser med färre barn och så få andra distraktionsmoment som möjligt. Det är förstås en kostnadsfråga, men alla barn har rätt till adekvat undervisning och det är frågan om de kan få det i klasser med trettio barn.

Varför stannar bussen när jag inte ska stiga av?