den 22 september 2003
Min personliga drömdator.
En PC, så som den ser ut nu, är ingen särskilt personlig dator. Ofta är det flera i samma hem som delar på den och den är sällan särskilt lätt att ta med sig på ett sätt som jag tycker att man ska kunna med en personlig dator. Det gäller även bärbara datorer. Jag vet ungefär hur min personliga dator borde se ut.
För det första skulle den vara mindre. I princip skulle själva datorn inte vara mycket större än en mobiltelefon. Den skulle ha en liten display, en enkel knappsats (som på en mobiltelefon) och inbyggd trådlös kommunikation. Den ska ha uttag för tangentbord, skärm, fast nätverk, extern strömkälla, lagringsenheter, hörlurar och förstärkare. Eventuellt ska det mesta vara trådlöst anslutningsbart via någon sorts hub. Den har förstås inbyggd GPS och videokamera också.
Minnet är förmodligen inte en traditionell hårddisk. Snarare någon typ av RAM-minneliknande minne som är stort och snabbt. Den ska ha en inbyggd strömkälla som räcker för att driva minnet, telefondelen, displayen och trådlös kommunikation under tillräckligt lång tid.
Vad ska den klara då? Den ska i stort sett vara alla hushållsprodukter som kräver minne och processorkraft. Dator, telefon, TV, radio, videokamera och kamera. Musikanläggning via hörlurar eller extern förstärkare. Underhållningsanläggning via datorskärm, projektor eller liknande. Personlig webbserver med ständig uppkoppling mot nätet. Den kan förstås användas som TV-spel också för den som tycker att det är roligt.
På nätterna sätter jag den i en docka och får den laddad, säkerhetskopierad och allmänt underhållen.
Det är nog inte så avlägset om man tänker på hur det är i dag. Många har en eller två mobiltelefoner, en handdator, en bärbar dator och någon sorts bärbart ljud. Varje pryl är ganska liten och klart överkomlig i pris. Till en inte så mycket högre kostnad borde min personliga drömdator gå att bygga.
Naturens strategier.
Man brukar tala om naturlagar, men borde det inte finnas något som skulle kunna kallas för "naturliga strategier" också? Vad jag tänker på är vissa mönster som upprepas överallt och som kan verka helt självklara.
I "vila" tycks mycket fördelas jämn över den yta som finns till förfogande. Människor har en tendens att stå eller sitta på ungefär lika avstånd från varandra på tunnelbanor, busshållplatser, i hissar, soffor och så vidare. I kontorsmiljöer sitter vi ungefär lika långt ifrån varandra så att alla får lika mycket utrymme. När vi bygger hus låter vi dem stå på ungefär samma avstånd från varandra inom den tillgängliga ytan. Vi placerar lyktstolpar, radioantenner och annat på jämna avstånd från varandra. Samhällen placerar vi på ungefär lika långa avstånd från varandra.
I "arbete" går vi i stället ihop och hjälps åt att nå våra mål. I ett avseende kan vi befinna oss i vila samtidigt som vi i ett annat befinner oss i arbete. Samhällen är områden där människor är "förtätade" för att dra nytta av den större organismens fördelar. Där befinner vi oss i arbete i förhållande till andra samhällen och krafter, samtidigt som vi inom samhället befinner oss i vila i förhållande till varandra.
Att saker i naturen, i vila, fördelar sig jämnt över sin tillgängliga yta (egentligen tredimensionellt) är inte så konstigt. Att gå från vila till arbete betyder väl då att alla vilande "enheter" får kortast möjliga väg att gå till den punkt där de samlas, med tanke på att de inte i förväg vet var det kommer att vara.
När jag spelade squash minns jag att det var bäst att hela tiden försöka stå i mitten av den yta som bollen kunde hamna på. Då fick man i genomsnitt alltid kortast möjliga väg att springa för att slå till den.
Att i arbetstillståndet gå samman för att bli starkare verkar också naturligt. Då kan den enhet som är svagare få hjälp av någon som är starkare. Dessutom blir grupper, där enheterna är "intelligenta", ännu starkare när de lär av varandra. Hela samlingens genomsnittliga styrka ökar då, så länge som inte alla enheter har samma intelligens, vilket kanske till slut blir fallet.
Det finns undantag från de naturliga strategierna också. Exempelvis djur som inte har några naturliga fiender behöver inte gå samman för att bli starkare. De kanske, å andra sidan, inte kan anses befinna sig i arbete heller? Kan vi lära oss något av de naturliga strategierna? Jag tror det. Bara vi lyckas kartlägga vilka de är. Först skulle vi behöva definiera vad en naturlig strategi är.
Strategi betyder "långsiktigt övergripande tillvägagångssätt". Tillvägagångssätt betyder "sätt att utföra något". "Långsiktigt övergripande sätt att göra något" alltså. Naturens långsiktiga övergripande sätt att göra något. Det kanske räcker som definition så länge. En strategi har ett mål. Något som ska uppnås med hjälp av strategin. Det borde betyda att det finns mängder av naturliga strategier. En för varje mål man kan komma på.
Hur ska vi identifiera och kartlägga strategierna och dess mål då? Det vet jag inte. Genom att iaktta och försöka hitta mönster, antar jag.
---
Naturlagarna då, vilka är de? Finns de nedtecknade? När jag funderade kom jag inte på att jag har fått lära mig dem. Tyngdlagen är kanske en naturlag? Det borde vara allmänbildning att kunna naturlagarna utantill. Samma sak med naturens strategier.
