den 18 november 2003
Distribuerade projekt.
Med väl definierade roller och ansvar borde de flesta delar av projekt kunna distribueras och säljas till lägstbjudande.
Förutsättningen är att man vet exakt vad man vill ha och kan beskriva det på ett entydigt sätt. Kan man det skulle man kunna bjuda ut delarna av projektet på till exempel en webbplats. Den som har rätt profil för att lösa en del av uppdraget kan göra en intresseanmälan och ange till vilket lägstapris han är beredd att göra det. Det blir en omvänd auktion. Om tillräckligt många är med och bjuder på utkontrakteringen borde priset kunna hållas på en låg nivå, alternativt med hög kvalitet.
En av de viktigaste faktorerna för framgång, är att uppdragen är tydliga. Utöver detta finns det förstås praktiska utmaningar att hantera. Det gäller att veta att den som får uppdraget också har rätt kompetens och profil. Det problemet har man vid många projekt. Man får kanske lösa det med referenser.
Med en sådan här lösning skulle såväl större företag som egenföretagare och arbetslösa kunna vara med och lägga anbud på samma jobb. Det är inte självklart att stora företag skulle få alla uppdrag. De har givetvis fördelar, men även nackdelar som gynnar mindre aktörer.
Jag känner och känner till många som kan ha nytta av att arbeta på det sättet. Jämfört med fast jobb är det mindre tryggt. Samtidigt är det antagligen friare och mer omväxlande.
För uppdragsgivarna skulle det kunna innebära lägre projektkostnader och/eller högre kvalitet.
