den 12 juni 2003
Hjärnstillestånd.
Ibland händer det att det är något jag vill skriva, men att jag av någon anledning inte kommer igång. Jag kan skriva några meningar och se att det inte alls blir vad jag hade tänkt mig. Då är det bara att kasta det och göra någonting annat. Eller skriva någonting annat. Har jag skrivit en sak är det oftast lätt att skriva något mer. Och något mer ... Och något mer ...
Om jag börjar med att skriva någonting enkelt är det som om det släpper "skrivspärren" för andra svårare saker också. Jag undrar vad det beror på. Det är som om det öppnar dörren till allt skrivande.
Tidigare har jag skrivit att ju mer jag skriver om något desto mer kommer jag på att skriva om det. Så verkar det vara med hela skrivprocessen. Om jag börjar skriva något går det bättre att skriva över huvud taget. Jag vet inte om det fungerar så för andra, men det kanske kan vara ett tips värt att prova när hjärnan går på lågvarv. Börja med något enkelt för att komma igång.
Jag vet att jag använder en liknande teknik när jag ska skriva arbetsdokument också. Jag börjar med de delar jag har klara för mig. De enkla sakerna. Medan jag gör det framträder andra saker som jag också skriver och det i sin tur ger ytterligare saker och snart har jag skrivit det jag behöver. Det är som om det pågår någon undermedveten associationsprocess som medvetandegörs av skrivandet.
Av den tid jag lägger på ett "skrivuppdrag" är det nog mindre än en tiondel som jag faktiskt lägger på att skriva. Jag gör mest andra saker. Det är i och för sig inget problem. Det viktiga är att sakerna blir gjorda i tid och med tillräcklig kvalitet.
