den 6 januari 2005

   Nyare texter finns på http://enkelriktat.monkeytoys.com.

den 28 december 2004

   Jag skrev några råd om saker jag tycker är värda att tänka på när man skriver på diskussionsforum på nätet. De var avsedda för en särskild grupp, men jag tycker att de är användbara i andra situationer så jag lägger dem här också.

den 21 november 2004

   En läsare skrev så här apropå mina tankar kring att vänta med saker till sista sekunden:

Jag känner igen det han skriver om att skjuta upp saker som inte är brådskande. "Viktigt men tråkigt och ingen deadline." Min erfarenhet är att många av dessa till slut kan strykas från att-göra-listan, och alltså knappast kan ha varit så viktiga som någon från början fick det att verka. Hur kan något vara viktigt om det inte är viktigt när det görs?

Själv försöker jag se till att ha lite för mycket att göra, både på jobbet och privat. Inte för att det ska bli stressigt utan helt enkelt för att jag vill kunna välja vad jag ska göra. Tänk vad tråkigt det vore om jag tvingades göra allt som dök upp. Då tror jag att många oviktiga saker skulle bli gjorda. Jag vill ha åtminstone viss möjlighet att välja vad jag ska göra.

En stor del av de saker jag till slut inte gör, är sådana som jag har hittat på själv och tänkt: "Det där borde jag göra". Det borde jag uppenbarligen inte. Tre månader efter att jag skrev upp dem kan jag tycka att de är helt ointressanta. Det händer också att jag får frågor från andra. "Jag skulle verkligen behöva hjälp med det och det. Det är absolut ingen brådska, men vid tillfälle ..." Har jag lovat gör jag det. Ofta säger jag dock att "om jag får tid ska jag göra det, men jag vågar inte lova något."

den 12 november 2004

   Sagt av Phillip McGraw:

den 13 oktober 2004

   Varje gång Joey gör sin läsläxa brukar jag säga till honom att han ska föra ett finger eller en penna under raderna medan han läser. Jag har berättat att det är ett av de viktigaste hjälpmedlen om man ska lära sig snabbläsning.

Han är nyfiken på snabbläsning, men har varit ganska skeptisk till att det fungerar. Det var ett knappt år sedan jag först började prata om snabbläsning med honom. Då gjorde vi vid något tillfälle ett lästest. Han läste ungefär 79 ord per minut i sina läsböcker. Några månader senare mätte jag igen och då var hastigheten fortfarande 79 ord per minut så jag tror att det var ungefär där han startade.

I dag läste han högt för mig i läxboken. Han läser mycket bra. Det kunde lika gärna ha varit en vuxen som läste. Då hade han i och för sig läst texten tyst för sig själv en gång först så den var inte helt okänd.

Jag var nyfiken på läshastigheten så vi mätte igen. Han läste tre sidor medan jag tog tid. Han förde ett finger under raderna medan han läste. Det tog 2 minuter och 15 sekunder. Därefter räknade han hur många ord han hade läst. Det var 369 stycken. 369 ord dividerat med 2,25 minuter (15 sekunder är 0,25 minuter) blir 164 ord per minut. Det är bra för en 9-åring.

Vuxna som inte läser på högskola har en genomsnittshastighet på omkring 200 ord per minut enligt någon undersökning. Det dröjer nog inte länge innan Joey är där och sedan är det bara att fortsätta. Han har alla förutsättningar att bli en snabbläsare med kanske 400, 600 eller 800 ord per minut. Det krävs bara teknik och träning. Inget som inte de flesta barn kan klara av.

den 22 september 2004

   Jag läste en gammal Fast Company-artikel om FedEx definition av en bra ledare:

Karisma: Ingjuter förtroende, respekt och tillit. Har en speciell förmåga att se vilka överväganden andra bör göra. Ger en stark känsla av att ha en uppgift.

Individuell hänsyn: Stöttar, ger råd och undervisar dem som behöver det. Lyssnar aktivt och ger intryck av att lyssna. Ger nykomlingar mycket hjälp.

Intellektuell stimulans: Får andra att använda resonerande och bevis snarare än ogrundade åsikter. Gör det möjligt för andra att se gamla problem på nya sätt. Kommunicerar på sätt som tvingar andra att tänka över idéer de aldrig har ifrågasatt tidigare.

Mod: Beredda att stå upp för idéer även om de är impopulära. Ger inte efter för påtryckningar eller andras åsikter för att undvika konfrontation. Gör vad som är bäst för företaget och de anställda även om det orsakar personliga svårigheter.

Pålitlighet: Genomför och står fast vid överenskommelser. Tar ansvar för handlingar och misstag. Arbetar bra oberoende av chefen.

Flexibilitet: Fungerar effektivt i föränderliga omgivningar. Tar hand om flera problem samtidigt när många ärenden dyker upp på en gång. Byter kurs när situationen kräver det.

Integritet: Gör vad som är moraliskt och etiskt rätt. Missbrukar inte chefsförmåner. Är en ständig förebild.

Omdöme: Når sunda och objektiva utvärderingar av alternativa handlingar genom att använda logik, analys och jämförelser. Sätter samman fakta på rationella och realistiska sätt. Använder tidigare erfarenheter och tillgänglig information för att få perspektiv på aktuella beslut.

Respekt för andra: Hedrar och förringar inte andras åsikter eller arbete, oavsett deras status eller position.

Bra tankar tycker jag. En chef ska i första hand finnas till för sina medarbetare och underlätta deras arbete.

The 9 Faces  of Leadership

den 31 augusti 2004

Den här fantastiska dikten hittade jag i The secret of the ages av Robert Collier. Du som förstår och tror på den kan klara vad som helst. Det är en stor portion av livets viktigaste lärdomar samlat i tre stycken. Vägen till lycka. Det är lite ironiskt att det antagligen är först när du har upplevt det som du förstår och tror på det, och det kan ske av en slump.

den 24 augusti 2004

   Ytan är viktig.

Människor är producenter och konsumenter. Vi producerar och kunsumerar varor, tjänster och mycket annat. Personligheter till exempel.

Alla människor är olika. Trots detta har vi många likheter. Vi kan delas in i grupper efter hur vi ser ut. Människor som ser glada ut uppfattar vi som glada. Det är en rationalisering. Att man ser glad ut behöver inte betyda att man är glad. Någon som ser arg ut behöver inte vara arg. Ofta stämmer det dock. Det utnyttjar vi när vi bedömer varandra.

Det är inte bara sinnesstämningar vi använder sådana generaliseringar för; det gäller allt. Frisyr, klädsel, kroppshållning, språk, gester, omgivning och allt annat omkring oss. Vi använder generaliseringar för att snabbt bilda oss en uppfattning om varandra när vi träffas. Generaliseringarna bygger på erfarenheter, både egna och andras. En person som ser ut och är på ett visst sätt förväntas vara på ett visst sätt. Det är ett trubbigt instrument, men det spar tid vid första kontakten med människor.

Möter jag någon med mörk kostym drar jag snabbt ett antal slutsatser. Personen jobbar förmodligen inte med något fysiskt arbete, möjligen på ett kontor, troligen på en plats där det är viktigt med ett visst utseende och framtoning, och så vidare. Sannolikt lägger jag in fler möjligheter än så: Personen kanske tjänar bra, bor i ett fint hus med hög standard i ett bra bostadsområde. Dessa antaganden har jag ingen direkt grund för, men vi gör ett antal allmänna antaganden baserade på relativt lite information. Allt därför att det är enklare så och för att det oftare stämmer än är fel. Det räcker med att det är rätt 51 gånger av 100.

Femtioen gånger av hundra. Det betyder i så fall att vi har fel nästan varannan gång. Det är priset för våra generaliseringar. Vi går omkring och tror saker om andra som kan vara helt fel.

Kan vi förbättra oddsen för våra dagliga generaliseringar och antaganden? Ja, absolut. Genom att lära oss mer om de signaler vi sänder ut, om människor i allmänhet och vilka fördomar vi brukar ha och som det inte finns fog för, till exempel. Klädsel, frisyr och till viss del språk är exempel på sådana saker som signalerar något och som vi medvetet styr. Kroppsspråket skickar ut massor av signaler som vi ofta låter komma i skymundan. Detta trots det är svårare att ljuga med kroppspråk än med kläder. Jag tycker att man kan se det som att kroppspråket speglar insidan, medan klädsel och sådant speglar ytan.

I grunden är vi nog rätt skickliga tolkare av kroppspråk. Genom påverkan av varandra, reklam och annat tillmäter vi de metvetna signalerna orättmätigt stor betydelse. Både som producenter och konsumenter av personligheter. Vi åsidosätter de säkrare signaler som kroppspråket sänder ut.

De som förstår det här kan dra nytta av det. De kan lära sig att medvetet tyda kroppspråk och skapa ett eget utseende som signalerar hur de vill uppfattas. De tolkar andra efter säkrare signaler och sänder själva ut signaler som drar nytta av svagheten i den stora massans sätt att tolka människor. De är intresserade av människor och hur de fungerar. De lär sig om olika kulturer. De lär sig att känna igen sina egna fördomar och försöker se förbi dem. De inser att inget är svart eller vitt, utom just svart och vitt.

Det finns alltid en anledning till att människor har olika uppfattningar och åsikter. De som inser det försöker att skaffa sig den information som saknas för att se världen ur andras perspektiv. Lyckas de har de också möjlighet att påverka dem. Det gör man lättare inifrån än utifrån. Jag har för mig att det var i Krigskonsten som det står ungefär: Håll dig nära dina vänner och ännu närmre dina fiender. Det gäller inte bara fiender, utan även människor vi inte riktigt förstår eller som har andra åsikter än vi. Om vi skaffar oss lite av deras erfarenheter och ser hur de lever kan vi lättare förstå dem.

den 18 augusti 2004

   Tid.

Att nå dit du vill kan kräva mycket och hårt arbete. Eller tid. Behöver du nå ditt mål snabbt är hårt och målmedvetet arbete ofta den enda vägen. Har du tid och håller fast vid dina mål kan belöningen bli minst lika stor, fast med mindre aktivt arbete.

Nästan oavsett vilket målet är, inträffar förr eller senare saker som leder till det. Genom att vara vaken för dem, och ta vara på dem, kan du komma mycket långt. Den som har mest tid, kan vinna vilket krig som helst.

Vill du veta något kan du fråga. Vanligtvis får du svar, ibland inte. Om du i stället väntar kommer svaren. När det gäller barn går det ofta fort. Frågar jag vad de har gjort under dagen svarar de kanske att de inte kommer ihåg. Väntar jag i stället börjar de ofta berätta själva. Tålamod vinner.

Du kan inte betämma hur mycket tid du ska få, men du kan ge mest tid till det som betyder mest för dig och du kan ta väl hand om dig så att du får så mycket tid som möjligt.

   Ett bra sätt att inte få någonting gjort är att länka det till en annan aktivitet eller händelse som den egentligen inte har någon koppling till.

Julhelger och träning behöver inte ha något med varandra att göra. Har du inställningen att träning är något jobbigt och tråkigt som inte har med julmys och god mat att göra, kommer det antagligen att bli svårt att börja, och börjar du blir det lätt att hitta förevändningar att sluta.

Din hälsa har inte någon koppling till någon annans. Det är inte säkert att du klarar dig undan lungcancer även om Lotta gör det.

En jobbig period blir inte nödvändigtvis lättare för att du slarvar med maten. Vet du att du äter dåligt kan det lika gärna göra livet ännu jobbigare.

En bra budget är kanske vad din ekonomi behöver för att vända. Lita inte på att en vändning kommer utan din hjälp.

Det är lätt att hitta anledningar att inte göra saker, men det är inte särskilt konstruktivt. Försök hitta anledningar att göra saker i stället.

den 16 augusti 2004

   Konsten att inte säga något i fem lektioner.

Jag fick ett brev med erbjudade att läsa en gratis kurs. I beskrivningen av kursen utlovades ett recept för framgång i vilken skepnad den än önskas. Sådana saker tycker jag är intressanta. Det är sällan så bra som det låter, men emellanåt dyker det upp små guldkorn.

Efter att ha läst 5-lektionkursen kan jag inte tycka annat än att det var ett fult sätt att försöka sälja en annan kurs för 297 USD. Hela kursen är en uppladdning inför något man inte får veta om man inte betalar för den riktiga kursen. Jag upplevde inte att jag fick veta någonting om vad tekniken eller systemet egentligen går ut på.

den 26 juli 2004

   Två milstolpar.

Häromdagen kom Nathalie hem och berättade att hon hade träffat en av sina kompisar och två killar. När kompisen hade sagt att Nathalie skulle komma med frågade den ena killen vem hon var. Efter ett tag hade killen frågat: "Är det Joeys storasyster?" Det tyckte Nathalie var roligt. Hon var plötsligt någons storasyster. Joey var någon som barn i hennes ålder (det är tre år mellan dem) kände till. Hon lät stolt när hon berättade det.

- o -

När man är liten tror man att man vet allt bäst. När man blir lite äldre kommer man underfund med att vissa vuxna ibland vet mer än man själv. När man blir ännu lite äldre märker man att flera jämnåriga vet mer än man själv om vissa saker. Ytterligare lite senare kommer man på att till och med en del yngre, småsyskon till exempel, kan saker som man inte kan själv. Har man tur märker man så småningom att det egentligen är rätt lite man vet när allt kommer omkring och att det finns mycket roligt och intressant kvar att lära sig.

den 7 juli 2004

   Nyckeln till framgång.

Människor är ofta lätta att manipulera. Vi har många fördomar som den som känner till ganska lätt kan utnyttja.

Tommi berättade häromdagen om ett besök i en BMW-butik. Han beskrev hur personalen i vanliga fall brukar bemöta kunderna med nonchalans. Den här gången kom han in iklädd snickarkläder. Han frågade om det var de som ansvarade för servicen på Rolls Royce i Sverige nu när BMW äger dem.

Trots att det inte var de som hade hand om servicen tog de sig tid att ringa och höra efter vilken firma som kunde utföra den. De ringde upp firman och kontrollerade att det var rätt och frågade till och med hur han skulle göra om han ville serva bilen där.

Någon vecka senare skulle han ringa ett försäkringsbolag och höra hur han skulle bära sig åt för att försäkra en bil för hemtransport från England. Han blev hövligt och hjälpsamt bemött. Efter ett tag frågade killen på försäkringsbolaget vad det var för bil han skulle ta hem. När han fick höra att det var en Rolls Royce blev han flera nivåer mer serviceinriktad och lämnade sitt namn, samt kollade om han skulle vara tillbaka från sin semester när införseln skulle ske, ifall Tommi fick några problem och behövde hjälp.

Vissa attribut fungerar uppenbarligen som dörröppnare på många ställen. Vem vill inte hålla sig väl med en Rolls Royceägare? Vilken typ av personer gör du gärna lite extra för? Vilka gör du nästan vad som helst för?

Hur vi talar, klär oss, rör oss, var vi arbetar, vilka vi umgås med, och mycket annat, sänder signaler till omgivningen om vilka vi är. Känner man till detta kan man "programmera" fram ett första intryck, det vill säga se till att uppfattas så som man vill bli bemött. Det är det bedragare ofta är duktiga på. Det skadar inte att känna till lite om hur vi fungerar. Inte för att lura andra, men väl för att inte låta andra lura oss.

den 6 juni 2004

Detta lovar Loren Cordain i boken Stenålderskost. Om jag minskade i vikt vore det snarare något dåligt än något bra. Däremot skulle jag säkert ha nytta av att fördela om lite mellan fett och muskler.

Stenålderskost är den kost våra stenåldersförfäder levde på under lång tid, för ungefär 500 generationer sedan. Innan jag läste boken trodde jag att stenåldermänniskan led av sjukdomar, hål i tänderna och hade kort medellivslängd. Enligt författaren var det tvärt om. De var starka, friska och levde länge. Det var först när människan började bruka jorden och använda spannmål och mejeriprodukter i matlagningen som de började dra på sig sjukdomar. Då minskade de också i längd.

Stenåldersmänniskan åt magert kött, fisk, frukt och grönsaker. Inga mejeri- eller spannmålsprodukter, inget tillsatt raffinerat socker. Det de åt fick de äta så mycket de ville av. Människokroppen kan inte äta så mycket magert kött, fisk, frukt och grönsaker att det blir skadligt. Den som äter som en stenåldersmänniska behöver aldrig gå hungrig.

En av de riktiga bovarna i vår moderna kost är färdiglagade måltider. Där kan vi inte kontrollera vad som tillsätts. När vi lagar mat själva går det att låta bli exempelvis smör, socker, grädde och mjöl. I stället för socker går det bra att använda lite honung eller frukt. I stället för margarin kan du steka maten i linfröolja eller rapsolja. I stället för en tallrik glass efter maten kan du äta en skål frusna bär. Som mellanmål kan du äta en avocado med räkor eller en näve nötter. Måttliga mängder alkohol är tillåtet.

Emellanåt går det bra att synda under en hel måltid utan att det påverkar hälsan märkbart.

Fullkorn sägs ofta vara nyttigt och innehålla mycket fibrer. Frukt innehåller i genomsnitt dubbelt så mycket fibrer som fullkorn. Grönsaker som är fattiga på stärkelse innehåller omkring åtta gånger mer fibrer.

När kroppen smälter protein går det åt mycket mer energi än när den smälter fett. Protein ger dessutom en mättnadskänsla, så att du slipper småäta mellan måltider, och det bygger muskler. Proteinrik mat tillsammans med frukt och grönsaker kan man inte äta för mycket av. Kalkonbröst utan skinn innehåller 94 procent protein och bara 5 procent fett. Lammkotletter däremot innehåller 49 procent protein och 51 procent fett. Det är med andra ord lika onyttigt som feta fläskkotletter.

Fett ensamt är det svårt att äta mycket av. Kroppen säger stopp. När vi blandar det med kolhydrater, salt eller socker, smakar det godare, vilket gör att vi kan äta för mycket av det. Det kan även lura kroppen att den fortfarande är hungrig.

Det finns många recept i boken som låter goda. Lax, skaldjur, vilt, kalkon och mycket annat. Även våra vanliga köttsorter, nöt och fläsk, är tillåtna om allt synligt fett är bortskuret före tillagningen.

Det jag har allra svårast att tänka mig att vara utan, är bröd av alla sorter, mjölk och potatis. Resten kan jag ha eller mista. Däremot tänker jag försöka att åtminstone minska både bröd- och mjölkkonsumtionen. Ett äpple i stället för en av frukostmackorna. Loka i stället för mjölk till så många måltider som möjligt. Potatisen är svår. Det går att göra så väldigt mycket gott av potatis. Att byta ut övriga mindre nyttiga måltidsingrdienser verkar inte svårt. Över huvud taget får jag intrycket att stenålderskosten är ganska enkel att följa. Så mycket magert kött, fisk, skaldjur, frukt och stärkelsefattiga grönsaker jag orkar äta. Hur svårt kan det vara?

Boken är full av exempel på sjukdomar och andra åkommor som man kan undkomma eller minska risken för genom att äta stenåldersmat. Vad som är riktigt bra med den (boken), är att den får det att verka så enkelt att börja och att man blir motiverad att sätta igång direkt.

Jag ska avsluta med ett till citat från boken:

den 11 april 2004

Så lyder ett avsnitt i det inledande kapitlet av Livsstrategier av Phillip C. McGraw, "Dr Phil". Det är också en bra sammanfattning av boken.

Livsstrategier beskriver en samling (tio) "livslagar" som styr våra liv oavsett om vi tycker att det är bra eller inte. McGraw jämför det med tyngdlagen. Du kan välja att anpassa ditt liv till den och lyckas eller ignorera den och misslyckas.

1. Antingen fattar du, eller också inte

Det finns inget mellanting. Du kan tillhöra dem som har förstått vad som får människor att fungera. Då har du fattat. Annars har du inte det.

2. Du skapar dina egna upplevelser

Allt du är med om är upplevelser du har skapat. Både bra och dåliga. Du och ingen annan är ansvarig för ditt liv. Det gäller alla friska vuxna människor. Är det något du inte är nöjd med är det du som måste ändra på det. Det är ju dina upplevelser.

3. Folk gör det som fungerar

Beteende som belönas fortsätter. Om någon plågar dig är det för att de får ut det de vill av det. När de inte får det längre slutar de. Belöna inte andras dåliga beteende mot dig. Belöna däremot dem som behandlar dig på ett sätt du gillar.

4. Du kan inte förändra det du inte erkänner

Hittar du inte felen på bilen kan du inte laga den. Det samma gäller dig och ditt liv.

5. Livet belönar handling

Den här lagen hänger ihop med den andra. De som tar ansvar för och kommandot över sitt liv belönas. Platon citeras:

Phillip McGraw sammanfattar det med: "Snacka kostar inget."

6. Det finns ingen verklighet, bara perceptioner

Det är du som bestämmer hur du ska tolka det som händer. Det är det som styr om du är lycklig eller inte. Är du inte lycklig har du tolkat din omgivning och det som sker så att det gör dig olycklig. I boken finns ett citat av William Shakespeare:

7. Livet förvaltas, det botas inte

Den här livslagen backas upp med bland annat följande:

Styr ditt liv, låt det inte hända.

8. Vi lär människor hur de ska behandla oss

Eftersom folk enligt den tredje livslagen gör det som fungerar, måste vi lära andra hur de ska behandla oss.

9. Det finns kraft i förlåtelse

Benjamin Franklin har sagt att:

Phillip McGraw skriver:

10. Du måste sätta namn på det du vill ha för att kunna kräva det

"Lycka" är inte något bra att kräva av livet. Var specifik, kräv det som gör dig lycklig i stället.

Detta är de tio livslagarna. Till varje lag finns det strategier för att hantera dem på bästa sätt. Boken innehåller också praktiska övningar med syfte att förändra livet till det bättre, om det inte redan är bra.

den 5 april 2004

   "The Master Formula of Attainment", huvudformeln för att uppnå något:

Tydliga mål, enträgen längtan, tillitsfull förväntan, orubblig beslutsamhet och balanserad ersättning.

Det är, enligt Personal Power, vad som krävs om man vill uppnå något. De engelska beskrivningarna av de fem stegen lyder:

Utan mål kan du inte vänta dig att uppnå något särskilt lika lite som du kan vänta dig att träffa en tavla om du skjuter utan att sikta.

Ska du uppnå något måste du vilja det tillräckligt mycket.

Vänta dig att det du vill uppnå ska inträffa.

Var beslutsam i ditt arbete med att uppnå målet.

Allting har ett pris. Var beredd att betala priset för det du vill uppnå. Vill du leva ett liv utan att följa lagar måste du vara beredd att betala priset för det. Vill du bli rik måste du vara beredd att betala priset för det. Det kan vara att försumma din familj, att avsäga dig fritid, eller någonting annat:

När vi avundas dem som har något vi vill ha, tänker vi sällan på att de har betalat ett pris för det. Ofta är det högt och de har varit beredda att betala det.

Här är ett längre citat om "balanserad kompensation":

Du måste ge för att få. Är priset rimligt?

Kan du sätta upp ett tydligt mål? Vill du uppnå det tillräckligt mycket? Väntar du dig uppriktigt att du ska uppfylla det? Kan du arbeta oförtrutet tills målet är uppnått? Är du beredd att betala priset? Kan du svara jag på alla frågorna kan du uppnå dina drömmar!

Få böcker har fått mig att tänka så mycket som Personal Power. Nästan varenda mening krävde eftertanke. Jag ska läsa om den minst en gång.

den 21 mars 2004

   Jag fick ett brev från Learning Strategies häromdagen. Det börjar så här:

Det är rena rama romaninledningen. Vem vill inte komma över böcker som är så svåra att få tag på? Det är ett smart försäljningstrick. Knapphetsprincipen.

Berättelsen slutar med att de efter många år har kommit över originalböckerna. Dessa har de låtit skriva av och göra en e-bok (pdf) av. Så mycket för knapphetsprincipen alltså. Nu finns den till försäljning hos Learning Strategies för 17 US-dollar. E-boken heter Personal Power - Your Master Self. Exakt vad den handlar om skriver de inte. Inom några dagar lär jag veta. Helt nöjd eller pengarna tillbaka.

Personal Power eBook

den 12 mars 2004

   På ledarskaps- och gruppträningsutbildningar brukar man förr eller senare stöta på FIRO-teorin. FIRO står för "fundamental interpersonal relations orientation" och teorin beskrevs först av William Schutz.

Enligt FIRO går alla grupper igenom upp till tre olika stadier under sin livstid. I det första stadiet formas gruppen, det vill säga det avgörs vilka som ska vara med respektive inte med i den. I det andra stadiet avgörs vilka roller var och en av medlemmarna ska ha och vilken hierarki som ska råda. I det tredje stadiet fungerar gruppen effektivt och medlemmarna vet var de har varandra.

När en grupp bildas sker det vanligtvis genom att en mindre grupp bildas av en del av en större grupp. Några utgör ofta kärnan i gruppen. Andra vill vara med och så finns det de som inte vill vara med. Det kan bli en vis kamp mellan kärnan och de som vill vara med men som kärnan inte vill ha med. Det kan också uppstå en kamp mellan dem som kärnan vill ha med men som inte vill tillhöra gruppen. Allt detta löses i det första stadiet.

När gruppen har bildats går den in i ett stadium där rangordning och roller ska klaras ut. Ofta är det mer än en som vill vara ledare, men ibland vill ingen det. Det kan också hända att gruppen har en utpekad ledare och en annan faktisk ledare, en person som gruppen inofficiellt följer. Alla medlemmar ska ha funktioner och det kan bli kamp om vem som ska ha vilken roll. Hur det slutar beror både på viljor och kompetens. Även om jag är mest kompetent att inneha en viss roll, kan någon annan vara starkare när det gäller att hävda en plats i den rollen. Det andra stadiet kan pågå länge. Vissa grupper kommer aldrig förbi det.

Om gruppen kommer förbi det andra stadiet följer ett stadium där gruppen kan arbeta effektivt och där alla är mer eller mindre komfortabla i sina roller och med den rådande hierarkin. Hit är det dock inte alla grupper som når.

Extra intressant är det att notera vad som händer med gruppen om någon medlem försvinner eller tillkommer. Då faller den tillbaka till första stadiet igen och får arbeta sig upp till andra stadiet. Alla måste "slåss" för sina roller igen. Försvinner den tidigare ledaren kan någon annan kämpa för den platsen. Kommer det in en starkare person kan han eller hon peta undan den tidigare ledaren som i sin tur petar undan någon, och så vidare. Detta gäller alla roller i gruppen. Varje förändring nollställer gruppen. Det kan dock gå fortare att ta sig förbi ett stadium andra, tredje, fjärde gången.

FIRO-teorin gäller alla grupper: På arbetsplatser, i familjer, i kamratgäng och så vidare. Inte ens i familjer är det säkert att gruppen når det tredje stadiet. Många familjer bryts upp innan de når dit.

Det är bra att känna till och förstå FIRO-teorin eftersom den "drabbar" oss ett stort antal gånger i livet. Det kan vara intressant att fundera över i vilket stadium arbetsgruppen befinner sig, eller familjen. Vilka ingår? Vem bestämmer? Vad har var och en för roller? Fungerar gruppen bra? Ibland kan barn kämpa om platsen som ledare för gruppen "familjen". Då är det viktigt att någon av de riktiga ledarna, föräldrarna, visar att det inte går för sig. I sinom tid kan barnen kämpa för en plats som ledare för familjen, men då oftast som ledare för en egen familj.

Det fungerar likadant i djurriket. Bland annat har jag hört talas om hundfamiljer där hunden har lämnats bort medan en nyfödd "medlem" kommer hem. Detta för att hunden ska finna den nya medlemmen hemma och inte uppfatta den som en inkräktare i gruppen. Det är också viktigt att hunden förstår att den ligger lägst på rangskalan, efter det nyfödda barnet. Annars kan den få för sig att hävda sig mot barnet som ju både mentalt och fysiskt är svagare.

den 2 mars 2004

   Breakthrough Rapid Reading.

Detta är en mycket bra snabbläsningsbok. I klass med Tony Buzans böcker tycker jag. Boken innehåller många övningar och en hel del kloka råd om läsning i allmänhet och snabbläsning i synnerhet.

Målet med boken, är att du ska kunna läsa med hastigheter på flera tusen ord per minut. För att kunna läsa så snabbt räcker det inte med vanliga lästekniker, det vill säga att läsa rad för rad. Det krävs höghastighetstekniker. Med höghastighetstekniker läser man delar av flera rader samtidigt och låter hjärnan sammanfoga dem till begriplig text. I början kan det kännas ovant, men det handlar om övning.

Peter Kump, som är författare till Breakthrough Rapid Reading, lägger stor vikt vid läsförståelse och repetition, så att du ska komma ihåg det du läser.

den 29 februari 2004

   Apropå bruksanvisning för defibrillatorer skrev Bengt O. Karlsson så här i ett brev:

Här följer därför bruksanvisningen:

I boken, I värsta fall, finns ytterligare några hjälptexter, men då det förmodligen är bråttom vid dylika tillfällen, har jag utelämnat dem.

För säkerhets skull följer här också beskrivningen för "så här tar du dig fram längs taket på ett framrusande tåg för att sedan klättra in i det" (förkortat):

I slutet finns ett observandum i vilket det står:

den 26 februari 2004

   I dag levererades min senaste bokbeställning. Bland tipsen i boken I värsta fall läser jag "Så här använder du en defibrillator". En defibrillator använder "man" för att få igång ett hjärta som har råkat ut för stillestånd. Jag undrar när man råkar ha en defibrillator utan åtföljande operatör.

Ett annat avsnitt har rubriken "Så här hoppar du från en motorcykel till en bil". Det är illustrerat så det borde inte vara så svårt. "Så här tar du dig fram längs taket på ett framrusande tåg för att sedan ta dig in i det", är rubriken på ytterligare ett avsnitt.

Jag ser redan nu att det här är en bok jag kommer att ha mycket glädje av.

En annan bok som också borde finnas i var mans attachéväska, är Don't try this at home. Titeln syftar nog på att det inte brukar hända någonting spännande hemma.

"Shut down an out-of-control nuclear reactor", "Sink a submarine", "Break into Fort Knox" och "Conduct a SWAT-team hostage rescue" är några kapitel som borde höra till allmänbildning.

Den tredje boken är Actionhjältens handbok.

"Hur man stoppar en kula med sin egen kropp." I lumpen fick vi lära oss "hur man undviker att stoppa en kula med sin egen kropp". (Man ska ligga platt på marken och se till att hålla ner hälarna.)

"Hur man fångar någon i luften när man själv saknar fallskärm." När man hamnar i den situationen är det guld värt att veta.

"Hur man framställer och använder kärleksdrycker" och "Hur man förvandlar sexuell attraktion till hysteriskt, passionerat sex". Det här är tydligen en bok som borde ha delats ut i gymnasiet.

"Hur man är beredd på vad som helst". Författarna har uppenbarligen inte träffat Emmy.

"Hur man stoppar ett bröllop."

Med de här böckerna kommer jag att kunna sysselsätta mig hela våren. Det kanske är dags att låta sy benfickor på kostymerna.

den 24 februari 2004

   Eva P skrev för ett tag sedan om hur hon såg sin framtid.

Det finns undersökningar gjorda bland studenter, bland annat i USA, som visar att de få (2 procent har jag för mig) som satte upp mål i livet anser sig vara mer nöjda med sina liv än dem som inte gjorde det. Uppföljningen gjordes 10 eller kanske 20 år efter examen. De hade skrivit ner sina mål och uppdaterade dem när de förändrades. Det är ju inte säkert att målen ser likadana ut när man studerar som tio år senare, till exempel.

De som hade skrivit ner sina mål hade dessutom i högre grad uppnått ekonomiskt välstånd och personlig framgång.

För inte så länge sedan skrev jag också ner hur jag ser mitt liv om tio år. Jag har alltid haft ganska tydliga mål, men tidigare har jag bara haft dem i huvudet. Genom att skriva ner dem hoppas jag kunna konstatera att jag faktiskt uppnår dem och att det inte bara är något jag inbillar mig att jag gör.

"Listor" är bra sätt att få saker gjorda. De tillfällen då jag gör en lista, får jag betydligt mer gjort än de gånger då jag bara "hoppas" få någonting gjort. Även om listan är lång brukar jag förvånas över hur fort det går att utföra det jag har föresatt mig. När listan är avklarad är jag ledig. Det är upp till mig om det ska bli tidigt eller sent på dagen.

Det är inte konstigt att listor är en väg till framgång. En lista innehåller tydliga mål. En vag förhoppning om att få något gjort är inte lika tydlig. Listor blir gärna självuppfyllande profetior.

Listor är också bra sätt att organisera arbetet. Det är lättare att se vilka beroenden som finns mellan de olika sakerna. En lista behöver inte vara en lista. Det går lika bra, eller bättre, att göra den som en mind map. Veckodag, datum eller liknande i mitten, numrerade aktiviteter på grenar ut från mitten och detaljer ut från grenarna. Numreringen är till för att det viktigaste ska bli gjort först och för att hålla reda på beroenden mellan aktiviteter.

den 22 februari 2004

   Vi hade affärsplanering på jobbet den här veckan. Affärsplanering går ut på att göra en plan för det kommande året eller åren.

På grund av omorganisationer ser vi annorlunda ut i år jämfört med de senaste åren. Det fick till följd att vårt syfte, vad vi ska göra för vilka och varför, behövde definieras om. Av gammal vana försökte vi beskriva syftet verbalt i några meningar. Det blev inte så lyckat. Det var svårt att se några tydliga avgränsningar. Det var lätt att uppfatta det som att vi skulle göra nästan allt.

Under en paus började jag och en kollega spåna fritt med hjälp av en mind map. Det centrala ska placeras i mitten av mindmappen. Ganska snabbt hittade vi ett ord som kan ses som ett fundament för vår verksamhet. Kring det blev det fyra grenar som i sin tur förgrenade sig ytterligare. På det här sättet åstadkom vi tydliga avgränsningar. Det som inte ryms inom ramen för vårt centrala begrepp, ingår inte.

När de andra kom tillbaka från kaffepausen beskrev vi tankarna bakom mindmappen och bad om synpunkter. Några ytterligare detaljer lades till. Sedan var vi klara med beskrivningen av vår verksamhet. Det hade tagit drygt tio minuter och vi var ganska nöjda allihop.

Bilden här bredvid är en beskrivning av hela affärsplaneringsdagen. Åtta timmars arbete sammanfattat på ett A3-papper. Originalet var lite kladdigare och innehöll dubbleringar som jag upptäckte och tog bort när jag skrev rent den. Med hjälp av mindmappen skulle jag lätt kunna beskriva vår affärsplanering detaljerat under flera timmar för någon som inte var med.

den 18 februari 2004

   Vid ett besök i Akademibokhandeln föll min blick på två böcker: Don't Try This at Home, av Hunter S. Fulghum, och Actionhjältens handbok, av David Borgenicht.

Om Actionhjältens handbok står det:

Jag förstod direkt att det var en bok jag absolut måste ha. Jag beställde den, Don't Try This at Home, som bland annat innehåller kapitlen "Form an Independent Nation" och "Go Over Niagra Falls in a Barrel", samt I värsta fall - En överlevnadshandbok för extrema situationer", av Joshua Piven och David Borgenicht. Så här står det om den:

   Jag åt lunch med en före detta kollega i dag. Vi brukar träffas några gånger i månaden över en lunch.

Hon har lärt sig att bygga databaser med Microsoft Access och tycker att det är fantastiskt roligt. Det berättar hon varje gång vi ses. I grunden är hon ekonom och hon älskar bokföring. Hon är mycket duktig på allt hon gör. Noggrann och oerhört lojal. För ett antal år sedan började hon lära sig Access för att hänga med och bredda sig. Först var hon tveksam till att hon skulle kunna lära sig. Datorer, programmering och sådant trodde hon sig vara för gammal för att lära sig. Nu är hon fast och lär sig på egen hand.

Vid dagens lunch tackade hon mig för att jag trodde på henne när hon började med Access. Hon tycker att jag har en del i framgången. Jag är inte säker på vad jag har sagt, men förmodligen har jag tonat ner svårigheten med Access och sagt att om jag kan lära mig det, kan hon också göra det.

Den hon däremot har anledning att tacka, är sig själv. Hon trodde på sig själv och sin förmåga. Vad jag än kan ha sagt är det hennes egen inställning som var avgörande för att hon lyckades. Hon är sin egen lyckofé.

Det här gäller alla människor. Det vi tror att vi klarar, kan vi klara. Även om det är svåra saker. På samma sätt är det nästan hopplöst att ge sig på saker vi inte tror att vi är kapabla att lyckas med. Även om det är enkla saker. Vi låser oss lätt i vår egen uppfattning om oss själva. "Det där har jag aldrig gjort förut, det klarar jag inte av." Med den inställningen skulle vi aldrig ha kunnat lära oss någonting.

Den stora skillnaden mellan dem som lyckas med "omöjliga" saker, och oss andra, är att de tror på sig själva och sin förmåga. De låter sig inte stoppas av sig själva.

den 13 februari 2004

   Webbplatsen Personality Type innehåller en hel del information om personlighetstyper. Det är Paul Tieger och Barbara Barron-Tieger, författarna till The Art of SpeedReading People, som står bakom den.

De har ett enkelt frågeformulär med fyra frågor som svarar på frågan vilken personlighetstyp du är. När du vet det finns det sidor med information om vilka yrken som passar dig bra.

den 12 februari 2004

   Svenska Dagbladet Näringsliv har en artikel om stress. Det är en intervju med Babben Larsson. Hon säger:

Vidbränd - inte utbränd

   Här är några kloka tankar kring kommunikation, tagna ur The Art of SpeedReading People:

Detta är ytterligare en bok av typen "det här borde du ha fått lära dig för länge sedan".

Även om man kanske inte kan ta till sig allt om personlighetstyper eller ens "typa" sig själv när man går i skolan, vore det bra att få lära sig grunderna. Det handlar om att många människor är olika, hur det kan ställa till problem och vad vi kan göra åt dem, samt hur vi kan undvika dem. Det borde ingå i allmänbildning. Ingen kan komma undan det faktum att vi är olika.

The Art of SpeedReading People lyckas med sitt mål, att lära ut hur man lär sig att "läsa" andra människor. Det är mycket fascinerande.

den 5 februari 2004

   När det gäller Briggs-Myers personlighetstyper finns det en hierarki mellan de olika egenskaperna. Hierarkin inkluderar inte attityderna Extraversion (E) - Intraversion (I) och Judging (J) - Perceiving (P). Det är mellan funktionerna Sensing (S) - Intuition (N) och Thinking (T) - Feeling (F) det finns en hierarki. Inom olika personlighetstyper är det olika funktioner som är starka.

Inom min typ, INFJ, är Intuition den starkaste funktionen. I och med det är Feeling den näst starkaste funktionen. Även motparterna till dessa funktioner är med i hierarkin. Motparten till den starkaste funktionen är den svagaste och motparten till den näst starkaste är den näst svagaste funktionen. Det betyder att Thinking, som är motpart till Feeling, är min näst svagaste funktion. Sensing är motpart till Intuition och därför min svagaste funktion.

Att man behöver hålla reda på hierarkierna har att göra med att det är där man ser sina starkaste och svagaste funktioner. Jag är stark på Intuition, men svag på Sensing, vilket betyder att det Sensing representerar är min akilleshäl. Exempelvis under stress kan våra svagare funktioner ta över och det är då det blir problem.

I The Art of Speedreading People jämförs detta med bilkörning. Normalt är det den starkaste funktionen, en av de vuxna, som kör. Den näst starkaste, den andra vuxna, läser kartan. De svagare, 10-åringen och 3-åringen, sitter i baksätet. Under stress tar 10-åringen eller 3-åringen över ratten och då går det inte så bra. Det är ungefär som att tvingas skriva med vänsterhanden om man är högerhänt.

Humanmetrics har ett typologistest med 72 ja-/nej-frågor. När du har svarat på dem får du veta vilken typ du är. På Typelogics hemsida finns alla personlighetstyperna beskrivna.

Här är texterna om personlighetstyperna sammanställda på en sida:

Briggs-Myers personlighetstyper

den 4 februari 2004

   Fortsättning om personlighetstyper.

"Thinking" och "feeling" är nästa skala i Briggs-Myers personlighetsmodell. Tänkande och kännande på svenska. Det rör sig om hur vi fattar beslut och drar slutsatser. Svaret på dessa frågor avgör vad som beskriver dig bäst:

Fattar du beslut mer objektivt, baserat på för- och nackdelar eller baserat på hur du känner inför frågan, och hur du och andra kommer att påverkas av den? Tänkande fattar beslut baserat på för- och nackdelar och kännande baserat på känslor.

Vilka ord beskriver dig bäst: Logisk och analytisk eller känslig och empatisk? Tänkande är mer logiska och analytiska och kännande känsliga och empatiska.

Är det viktigare att säga sanningen även om det sårar någons känslor eller att vara taktisk även om det betyder att du får använda en vit lögn? Tänkande håller sig till sanningen och kännande undviker att såra andra.

Vilket är vanligtvis mest övertygande: Logisk argumentation eller stark vädjan till dina känslor? Tänkande faller för logik och kännande för känslor.

Vilket är den största komplimangen: Att vara tuff eller ömsint? Tänkande föredrar att vara tuffa och kännande föredrar ömsinthet.

Om du är mer tänkande får du ett T som tredje bokstav och om du är mer kännande får du ett F, enligt Briggs-Myers personlighetstypning. Jag har ett F och är mer kännande, men det "känns" inte helt självklart. Efter att ha läst beskrivningarna i The Art of Speedreading People.

Den sista skalan är "judger" eller "perceiver". Det gäller sättet att organisera vår värld och leva våra liv. En judger, ungefär "avgörare" på svenska, har en medfödd drift att avsluta saker, fatta beslut eller döma, medan en perceiver, en "varseblivare", har en medfödd drift att lämna saker öppna och fortsätta att "varsebli". Här är några frågor vars svar hjälper dig att bestämma vilket du är mest:

Tenderar du att fatta de flesta beslut snabbt och lätt eller gör beslutsfattande dig orolig och osäker? Avgörare fattar gärna och lätt beslut. Varseblivare låter hellre bli in i det längsta.

Föredrar du att få saker avgjorda och beslutade eller att få lämna alla möjligheter öppna ifall något oväntat dyker upp? Avgörare vill fatta beslut och gå vidare och varseblivare vill inte binda sig för ett slutgiltigt alternativ.

Är det viktigt för dig att behålla kontrollen i de flesta situationer eller är du ofta tillfreds med att låta andra bestämma? Avgörare vill ha kontroll och varseblivare överlåter det gärna till andra.

Är du väldigt medveten om tiden och nästan alltid punktlig eller ofta sen och tycker att tiden har försvunnit iväg? Avgörare är noga med tider, varseblivare mindre bra på att hålla tider.

Vilket är mest sant om dig: Du är vanligtvis väldigt organiserad eller du har svårt att finna saker och hålla ordning? Avgörare är organiserade och varseblivare mindre organiserade.

Vilket stämmer bäst på dig: Du föredrar att göra klart arbete och sysslor innan du slappnar av eller du kan ofta hitta övertygande skäl att skjuta på en uppgift till senare? Avgörare arbetar först och vilar sedan. Varseblivare kan gärna skjuta på arbetet till förmån för annat.

Jag vill ha kontroll och är helt klart en avgörare, vilket ger mig ett "J" som sista bokstav.

Hela min personlighetsbeskrivning är: Introvert - Intuitiv - Kännande - Avgörande (Introversion - Intuition - Feeling - Judging), INFJ.

den 3 februari 2004

   Mer om personlighetstyper.

"Sensor" eller "intuitive" handlar om hur vi uppfattar och tar in information. En del människor tar in information via sina fem sinnen: syn, hörsel, känsel, smak och lukt. De kallas "sensors", ungefär "kännande" på svenska. Andra tar in information via ett sjätte sinne och fokuserar inte på vad som är, utan vad som kan bli. De kallas "intuitives", enligt Briggs-Myers-terminologi, intuitiva på svenska.

Det går att identifiera kännande och intuitiva genom att besvara frågor:

Tar du mer hänsyn till fakta och detaljer eller försöker du att förstå sammanhangen, underliggande meningar och konsekvenserna av dem? Kännande bryr sig mer om fakta och detaljer och intuitiva om sammanhang och underliggande meningar.

Är du en mer jordnära och förnuftig person eller fantasifull och kreativ? Kännande är jordnära och intuitiva mer fantasifulla.

Vilket litar du mest på, dina direkta upplevelser eller maggropskänsla? Kännande litar mer på upplevelser och intuitiva på maggropen.

Är du mer fokuserad på här och nu eller försöker du tänka dig hur saker kan påverka framtida händelser? Kännande tänker på här och nu och intuitiva på framtida påverkan.

Gillar du nya idéer för deras egen skull eller bara om de har en praktisk användning? Intuitiva gillar nya idéer för de möjligheter de representerar medan kännande föredrar dem som har en praktisk nytta.

Använder du hellre en inlärd färdighet eller blir du lätt uttråkad när du behärskar den? Kännande drar gärna nytta av sina färdigheter och njuter av att förfina dem. Intuitiva njuter av den kreativa process som leder fram till färdigheterna, men tröttnar när de behärskar dem.

Jag är mer en intuitiv (N) än kännande även om jag har vissa drag av kännande (S) också.

Det är riktigt fascinerande att förstå tankarna bakom personlighetstyperna i The Art of Speed Reading People. När jag förstår den praktiska skillnaden mellan att vara kännande och intuitiv förstår jag också hur lätt det kan vara för dessa två personlighetstyper att hamna i konflikt. Samtidigt är det tydligt att bägge typerna behövs. Intuitiva bygger upp saker och sensorer förvaltar dem.

När jag satt och läste insåg jag plötsligt varför jag sällan under mitt yrkesverksamma liv har gjort det jag har varit anställd att göra, men ganska mycket annat. Ofta har jag fått uppgifter av karaktären "bygg upp och förvalta". Bygg upp har jag ofta gjort, men så fort det har kommit till förvaltning har jag stökat undan det så fort som möjligt och ägnat mig åt andra saker.

En gång fick jag i uppgift att förvalta ett system. Det slutade med att jag inte förvaltade, utan i stället byggde om det från grunden. En annan gång var jag controller. Det var så tråkigt att jag byggde ett ekonomisystem i stället. Ytterligare en gång hade jag en administrativ tjänst inom finansbranschen. I stället byggde jag flera system som stödde och effektiviserade back-officeverksamheten. Så där har det varit hela tiden. Jag har fått roller för kännande personlighetstyper fastän jag är en ganska utpräglad intuitiv.

den 2 februari 2004

   Personlighetstyper.

Enligt en modell som kallas Briggs-Myers Type Indicator kan man vara en av 16 olika personlighetstyper. Klassificeringen görs med hjälp av fyra olika skalor:

Extraversion (E) <--> Introversion (I)

Sensing (S) <--> Intuition (N)

Thinking (T) <--> Feeling (F)

Judging (J) <--> Perceiving (P)

Få, om några, är enbart det ena eller det andra. Det handlar om vilket man är mest av. Antingen är man mer extrovert än introvert eller tvärt om. Beroende på vad man lutar mot får man en bokstav. Jag är mer introvert än extrovert och får därför ett I. på samma sätt är det med de andra skalorna.

Det handlar inte om extravert och introvert i den betydelse som många kanske tänker sig. Här är det inte fråga om något negativt eller positivt. Man är det man är. För att veta vilket du är mest kan du ställa dig olika frågor. Här är några exempel från boken The Art of Speed Reading People, av Paul D. Tieger och Barbara Barron-Tieger:

Vad ger dig mest energi - interaktion med andra människor eller att vara för dig själv? Extroverta föredrar att vara med andra, introverta för sig själv.

Var gillar du att fokusera din energi - i världen av människor och saker runtomkring eller i din inre värld av idéer och tankar? Extroverta fokuserar på världen runtomkring, introverta in i sig själva.

Vilket föredrar du mest - att vara med andra eller att vara för dig själv? Extroverta är förstås hellre med andra och introverta för sig själva.

Arbetar du hellre i flera projekt på samma gång eller fokuserar på en sak i taget? Extroverta gör gärna flera saker samtidigt och introverta fokuserar på en sak i taget.

Trivs du bättre med att agera först och tänka sen, eller att tänka igenom saker innan du agerar? Extroverta agerar hellre först och introverta funderar gärna ett tag innan de gör något.

Är du mer en "publik" person eller mer en "privat" person? Extroverta är oftare publika och introverta oftare privata.

Med ovanstående frågor brukar de flesta kunna avgöra om de är extroverta eller introverta enligt Briggs-Myers modell. Det är ganska lätt att klassificera människor i din omgivning också med hjälp av dessa frågor. Det är till hjälp när du ska bestämma hur du bäst bemöter och interagerar med dem.

den 31 januari 2004

   The Evelyn Wood Seven-Day Speed Reading and Learning Program.

Evelyn Wood var studievägledare på en high school för flickor på 1950-talet. Många av de flickor hon skulle hjälpa läste ganska dåligt och hon tyckte att läsning var det som skulle kunna få dem på rätt väg. Därför utvecklade hon ett läsprogram som blev ganska framgångsrikt.

Hon var dock inte nöjd med detta, utan ville hitta ett sätt för studenterna att läsa med hastigheter bortom gränsen för vad experter sa var möjligt, 1000 ord per minut. Först ville hon visa för sig själv att det var möjligt. Hon letade efter snabbläsare och hade till slut hittat 53 personer som läste med hastigheter mellan 1500 och 6000 ord per minut. Problemet var att de inte kunde förklara hur de gjorde.

En dag skulle hon torka av en bok vars sidor var smutsiga. Hon gjorde en svepande handrörelse över sidorna så att smutsen försvann. Plötsligt kom hon på att hon läste sidorna medan hon torkade av dem. Hon hade följt handrörelserna med blicken och läst över 50000 ord på mindre än tio minuter, eller omkring 5000 ord per minut. Så föddes Evelyn Woods metod för snabbläsning.

De följande åren finslipade hon tekniken när hon höll läskurser på University of Utah. 1959 grundade hon det första Evelyn Wood Reading Dynamics Institute i Washington D.C.

The Evelyn Wood Seven-Day Speed Reading and Learning Program är inte bara en bok om snabbläsning. Det är en bok om studieteknik och den beskriver bland annat anteckningstekniker och studieplaneringstips. De lästekniker som lärs ut i boken syftar till att läsaren ska uppnå hastigheter över 900 ord per minut. Där går gränsen för hur snabbt man kan läsa med traditionella metoder där man läser rad för rad. Målet är 1200-3000 ord. Det finns till exempel en teknik som kallas "frågetecknet". Den har fått sitt namn av att man för handen över sidan med en rörelse som påminner om ett frågetecken när man läser. Rörelsen ska ta 2-4 sekunder per sida eller ännu mindre. I en vanlig bok betyder det läshastigheter på 6000 ord per minut.

Det viktigaste med snabbläsning är inte att det går fort. Det är att man förstår det man läser. I den här boken betonas det och vikten av att repetera och göra anteckningar blir tydlig.

Boken har inte fått så höga betyg på Amazon.com, men jag tycker att det är en bra bok. Jag skulle ge den 4 stjärnor av 5. På Amazon har den fått 2,5. Jag har dock läst den med Photoreading och kan därför ha missat saker som drar ner betyget.

den 29 januari 2004

   Alex Kaeffer har skrivit en del om Photoreading på sin hemsida. För att förstå allt bör man ha läst The Photoreading Whole Mind System. Eftersom The Mind Accelerator använder lite andra benämningar på samma saker är det inte säkert att det är lika lätt att förstå för den som bara har läst den.

AlexK on PhotoReading

   För den som har dåligt minne, eller bara vill briljera med minneskonst, finns det gott om metoder att ta hjälp av.

I The memory book, av Harry Lorayne och Jerry Lucas, är en handfull olika tekniker beskrivna. Flera av dem går ut på att ersätta siffror och bokstäver med fonetiska ljud och kombinera ihop dem till ord och meningar som är lättare att komma ihåg. Boken är skriven på och för engelska och en del av teknikerna går inte att översätta rakt av till svenska.

Boken har drygt 200 sidor. Det mesta är dock exempel på hur teknikerna kan användas. Jag tyckte att det blev lite många exempel. Det var ganska enkelt att förstå tanken även utan så många exempel.

Många av de tillämpningsområden som beskrevs i boken kändes rätt ovidkommande för min del. Jag är inte intresserad av att memorera alla amerikanska (eller andra) basketmatcher under en säsong. Jag har inte heller haft svårt att hålla reda på möten, börssymboler, klassiska kompositörer, konstnärer eller presidenter. Eller rättare sagt, det mesta av sådana saker har jag inte haft anledning att komma ihåg.

Vill man lära sig minnestekniker just för att imponera på andra kan boken antagligen vara till hjälp.

den 28 januari 2004

   I förrgår och i går provade jag Photoreading på "Om jag vetat då vad jag vet nu!" av Richard Edler. Totalt lade jag ner en dryg halvtimme, fördelat på två dagar, på boken. Det räckte ganska långt. Jag kan inte säga hur mycket som berodde på Photoreading och hur mycket som berodde på att det är en lättläst bok som inte borde ta mer än en timme att läsa från pärm till pärm.

På måndagkvällen gjorde jag förberedelser och fotoläste boken strax innan jag skulle gå och lägga mig. I går kväll aktiverade jag den

Om jag hade vetat då vad jag vet nu! innehåller korta visdomsord från karriärmänniskor som alla har ett antal framgångsrika år bakom sig. Den är rolig att läsa på ungefär samma sätt som citatböcker kan vara det. Någon anonym har sagt:

Dick Schlosberg, ansvarig utgivare och VD på The Los Angeles Times, har sagt:

I går kväll fotoläste jag The Evelyn Wood Seven-Day Speed Reading and Learning Program av Stanley D. Frank. Det tog ungefär 25 minuter och redan då lärde jag mig ganska mycket om innehållet. I kväll ska jag aktivera den.

Jag ska ge Photoreading en verklig chans. Jag har övertygat mig själv om att det måste fungera och att jag borde kunna använda det.

   I går läste jag ut The Mind Accelerator. Till en början var jag skeptisk. När jag väl hade konstaterat att det var en blandning av tekniker och metoder som finns beskrivna på andra håll har jag kommit fram till att det är en ganska bra bok. Det är synd att det inte finns någon bibliografi, och att inte fler av dem som står för mycket av arbetet med att skapa metoderna har nämnts. Det hade den vunnit på.

För den som vill få ett smakprov av några olika intressanta metoder för personlig utveckling, så som Photoreading/Ireading och image streaming, är den bra. Dock tycker jag att The Photoreading Whole Mind System och The Einstein Factor är bättre för den som vill använda teknikerna och veta mer om bakgrunderna till dem. Jag saknar personliga kommentarer i The Mind Accelerator. Författaren kunde ha berättat om egna erfarenheter.

Med boken får man ett livstidslångt supportavtal. Det betyder att man kan logga in på en särskild webbplats och ställa frågor om det som lärs ut i boken. När det gäller Photoreading finns det ett fritt tillgängligt diskussionsforum där i princip alla frågor blir besvarade. Learning Strategies står bakom det och deras personal besvarar många frågor.

   I går kväll, när jag övade Photoreading, fick jag klart för mig vad något jag har skrivit flera gånger verkligen betyder.

Titta på en bild eller en sak. En tavla, en bild i en tidning, en teckning, en möbel, en människa. Någonting, men inte bokstäver, siffror eller en text. Titta på det du har valt så som du brukar titta på saker. Fokusera inte på någon speciell del. Känn hur det känns att titta så. Du har gjort det hela livet.

Det är mjukt fokus och det är vad som krävs för snabbläsning.

Titta nu i stället på en text i en bok eller tidning. Läs en bit. Känn hur det känns. Om du gör som de flesta andra tvingar du ögonen och medvetandet att se varenda del för sig. Är du lite tränad har du lärt dig att se orden som bilder, men förmodligen ser du texten som en text oc