den 6 juni 2004
Stenålderkosten är en livsstil som gradvis återställer din normala kroppsvikt, din hälsa och ditt välbefinnande. Om du följer riktlinjerna för kost och principer som jag har redogjort för i den här boken kan du njuta av alla de fördelar som människans originaldiet har att erbjuda. Din hälsa förbättras och du kommer definitivt att gå ner i vikt.
Detta lovar Loren Cordain i boken Stenålderskost. Om jag minskade i vikt vore det snarare något dåligt än något bra. Däremot skulle jag säkert ha nytta av att fördela om lite mellan fett och muskler.
Stenålderskost är den kost våra stenåldersförfäder levde på under lång tid, för ungefär 500 generationer sedan. Innan jag läste boken trodde jag att stenåldermänniskan led av sjukdomar, hål i tänderna och hade kort medellivslängd. Enligt författaren var det tvärt om. De var starka, friska och levde länge. Det var först när människan började bruka jorden och använda spannmål och mejeriprodukter i matlagningen som de började dra på sig sjukdomar. Då minskade de också i längd.
Stenåldersmänniskan åt magert kött, fisk, frukt och grönsaker. Inga mejeri- eller spannmålsprodukter, inget tillsatt raffinerat socker. Det de åt fick de äta så mycket de ville av. Människokroppen kan inte äta så mycket magert kött, fisk, frukt och grönsaker att det blir skadligt. Den som äter som en stenåldersmänniska behöver aldrig gå hungrig.
En av de riktiga bovarna i vår moderna kost är färdiglagade måltider. Där kan vi inte kontrollera vad som tillsätts. När vi lagar mat själva går det att låta bli exempelvis smör, socker, grädde och mjöl. I stället för socker går det bra att använda lite honung eller frukt. I stället för margarin kan du steka maten i linfröolja eller rapsolja. I stället för en tallrik glass efter maten kan du äta en skål frusna bär. Som mellanmål kan du äta en avocado med räkor eller en näve nötter. Måttliga mängder alkohol är tillåtet.
Emellanåt går det bra att synda under en hel måltid utan att det påverkar hälsan märkbart.
Fullkorn sägs ofta vara nyttigt och innehålla mycket fibrer. Frukt innehåller i genomsnitt dubbelt så mycket fibrer som fullkorn. Grönsaker som är fattiga på stärkelse innehåller omkring åtta gånger mer fibrer.
När kroppen smälter protein går det åt mycket mer energi än när den smälter fett. Protein ger dessutom en mättnadskänsla, så att du slipper småäta mellan måltider, och det bygger muskler. Proteinrik mat tillsammans med frukt och grönsaker kan man inte äta för mycket av. Kalkonbröst utan skinn innehåller 94 procent protein och bara 5 procent fett. Lammkotletter däremot innehåller 49 procent protein och 51 procent fett. Det är med andra ord lika onyttigt som feta fläskkotletter.
Fett ensamt är det svårt att äta mycket av. Kroppen säger stopp. När vi blandar det med kolhydrater, salt eller socker, smakar det godare, vilket gör att vi kan äta för mycket av det. Det kan även lura kroppen att den fortfarande är hungrig.
Trots att du utesluter spannmål, mejerivaror, raffinerat socker och behandlad mat kommer du snart att upptäcka att du både kan njuta av god mat och samtidigt må bra. Eller vad sägs om en krabbomelett gjord på omega 3-berikade ägg, serverat med avocado och persika? Eller sjötunga brässerad i vinsås med spenatsallad och gazpacho till lunch? Och får jag fresta med helstekt fläskfilé, blandad grönsallad med linfröolja, ångkokt broccoli, ett glas Merlot-vin och en skål med björnbär med mandelspån till middag?
Det finns många recept i boken som låter goda. Lax, skaldjur, vilt, kalkon och mycket annat. Även våra vanliga köttsorter, nöt och fläsk, är tillåtna om allt synligt fett är bortskuret före tillagningen.
Det jag har allra svårast att tänka mig att vara utan, är bröd av alla sorter, mjölk och potatis. Resten kan jag ha eller mista. Däremot tänker jag försöka att åtminstone minska både bröd- och mjölkkonsumtionen. Ett äpple i stället för en av frukostmackorna. Loka i stället för mjölk till så många måltider som möjligt. Potatisen är svår. Det går att göra så väldigt mycket gott av potatis. Att byta ut övriga mindre nyttiga måltidsingrdienser verkar inte svårt. Över huvud taget får jag intrycket att stenålderskosten är ganska enkel att följa. Så mycket magert kött, fisk, skaldjur, frukt och stärkelsefattiga grönsaker jag orkar äta. Hur svårt kan det vara?
Boken är full av exempel på sjukdomar och andra åkommor som man kan undkomma eller minska risken för genom att äta stenåldersmat. Vad som är riktigt bra med den (boken), är att den får det att verka så enkelt att börja och att man blir motiverad att sätta igång direkt.
Jag ska avsluta med ett till citat från boken:
Om du äter magert kött, eller fisk vid varje måltid, precis som stenåldersmänniskorna, så blir det troligen det mest hälsosamma beslut du någonsin fattat.
