<?xml version="1.0"?>
<!-- RSS generated by Radio UserLand v8.0.8 on Thu, 06 Jan 2005 15:37:25 GMT -->
<rss version="0.92">
	<channel>
		<title>Niklas Johansson: Personlig utveckling</title>
		<link>http://enkelriktat.intresseklubben.com/categories/personligUtveckling/</link>
		<description>Om personlig utveckling</description>
		<language>sv</language>
		<copyright>Copyright 2005 Niklas Johansson</copyright>
		<lastBuildDate>Thu, 06 Jan 2005 15:37:25 GMT</lastBuildDate>
		<docs>http://backend.userland.com/rss092</docs>
		<managingEditor>userland@nkls.net</managingEditor>
		<webMaster>userland@nkls.net</webMaster>
		<item>
			<description>Nyare texter finns p&amp;#229; &lt;A href=&quot;http://enkelriktat.monkeytoys.com/&quot;&gt;&lt;a href=&quot;http://enkelriktat.monkeytoys.com&quot;&gt;http://enkelriktat.monkeytoys.com&lt;/a&gt;&lt;/A&gt;.</description>
			</item>
		<item>
			<description>Jag skrev n&amp;#229;gra r&amp;#229;d om saker jag tycker &amp;auml;r v&amp;auml;rda att t&amp;auml;nka p&amp;#229; n&amp;auml;r man skriver p&amp;#229; diskussionsforum p&amp;#229; n&amp;auml;tet. De var avsedda f&amp;ouml;r en s&amp;auml;rskild grupp, men jag tycker att de &amp;auml;r anv&amp;auml;ndbara i andra situationer s&amp;#229; jag l&amp;auml;gger dem h&amp;auml;r ocks&amp;#229;. 
&lt;P&gt;
&lt;DIV id=quote&gt;&lt;STRONG&gt;Utg&amp;#229; ifr&amp;#229;n att allt som skrivs &amp;auml;r skrivet med gott upps&amp;#229;t&lt;/STRONG&gt; 
&lt;P&gt;F&amp;#229; m&amp;auml;nniskor &amp;auml;r avsiktligt elaka. Det kan verka s&amp;#229; ibland, men det &amp;auml;r oftast missf&amp;ouml;rst&amp;#229;nd som ligger bakom d&amp;#229;. Alla har olika erfarenheter, kunskaper och bakgrundsinformation. Det &amp;auml;r inte konstigt att vi missuppfattar varandra ibland. 
&lt;P&gt;&lt;STRONG&gt;Tala inte om f&amp;ouml;r andra vad de menar/tycker/t&amp;auml;nker/k&amp;auml;nner&lt;/STRONG&gt; 
&lt;P&gt;Ingen tycker om att bli skriven p&amp;#229; n&amp;auml;san vad de menar med n&amp;#229;got. Skriv i st&amp;auml;llet hur du uppfattar det de skriver. Exempelvis &quot;jag uppfattar det du skriver som kr&amp;auml;nkande&quot; i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r &quot;du &amp;auml;r elak som skriver xxx&quot;. Det &amp;auml;r stor skillnad p&amp;#229; att ber&amp;auml;tta vad n&amp;#229;gon annan menar med det de skriver och att skriva hur du uppfattar det de skriver. 
&lt;P&gt;&lt;STRONG&gt;Fr&amp;#229;ga&lt;/STRONG&gt; 
&lt;P&gt;Fr&amp;#229;gor &amp;auml;r kraftfulla verktyg. Om det &amp;auml;r n&amp;#229;got du inte f&amp;ouml;rst&amp;#229;r, eller n&amp;#229;got som verkar konstigt, fr&amp;#229;ga. Det &amp;auml;r b&amp;auml;ttre att fr&amp;#229;ga &quot;vad menar du n&amp;auml;r du skriver att jag &amp;auml;r en idiot&quot; &amp;auml;n att skriva &quot;idiot kan du vara sj&amp;auml;lv&quot;. Framf&amp;ouml;r n&amp;#229;gon en uppfattning du inte f&amp;ouml;rst&amp;#229;r &amp;auml;r det l&amp;auml;tt att fr&amp;#229;ga varf&amp;ouml;r han eller hon har den uppfattningen. 
&lt;P&gt;&lt;STRONG&gt;Skilj p&amp;#229; sak och person&lt;/STRONG&gt; 
&lt;P&gt;Att n&amp;#229;gon skriver n&amp;#229;got du inte h&amp;#229;ller med om, betyder inte att de &amp;auml;r dumma i huvudet. Alla har r&amp;auml;tt till sin uppfattning. Acceptera det. Du &amp;auml;r inte s&amp;auml;mre &amp;auml;n andra bara f&amp;ouml;r att du inte tycker som de. De &amp;auml;r inte s&amp;auml;mre &amp;auml;n du d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att de inte tycker som du. 
&lt;P&gt;&lt;STRONG&gt;Ge inte igen&lt;/STRONG&gt; 
&lt;P&gt;Sjunk inte till samma niv&amp;#229; som n&amp;#229;gon du tycker beter sig illa. L&amp;auml;gg din energi p&amp;#229; m&amp;auml;nniskor du gillar i st&amp;auml;llet. 
&lt;P&gt;&lt;STRONG&gt;Bli inte arg&lt;/STRONG&gt; 
&lt;P&gt;Konstigt r&amp;#229;d? Ja, det l&amp;#229;ter kanske s&amp;#229;. Vem drabbas n&amp;auml;r du blir arg? I f&amp;ouml;rsta hand du sj&amp;auml;lv. S&amp;auml;rskilt n&amp;auml;r du befinner dig p&amp;#229; ett diskussionsforum d&amp;auml;r ingen h&amp;ouml;r dig skrika. Den ilskan &amp;auml;r riktad mot drabbas s&amp;auml;llan. 
&lt;P&gt;&amp;Auml;r det roligt att bli arg? Nej, de flesta tycker s&amp;auml;kert inte det, men det &amp;auml;r inte s&amp;#229; enkelt att bara sluta bli arg. Det kr&amp;auml;ver tr&amp;auml;ning. Mycket tr&amp;auml;ning. Ett f&amp;ouml;rsta steg &amp;auml;r att stanna till i tanken och inse att du h&amp;#229;ller p&amp;#229; att bli arg. &amp;Ouml;va p&amp;#229; det. N&amp;auml;r du kommer s&amp;#229; l&amp;#229;ngt att du ser ilskan komma kan du b&amp;ouml;rja bearbeta den. Inse att du sj&amp;auml;lv &amp;auml;r offret f&amp;ouml;r din ilska (och alla andra obekv&amp;auml;ma k&amp;auml;nslor med f&amp;ouml;r den delen). L&amp;#229;t ilskan rinna av dig. &amp;Auml;r det verkligen v&amp;auml;rt besv&amp;auml;ret och olustk&amp;auml;nslan att bli arg? Fokusera din energi p&amp;#229; b&amp;auml;ttre saker. 
&lt;P&gt;&lt;STRONG&gt;Skriv inte n&amp;auml;r du &amp;auml;r arg&lt;/STRONG&gt; 
&lt;P&gt;Risken &amp;auml;r stor att du kommer att &amp;#229;ngra dig. V&amp;auml;nta g&amp;auml;rna en natt. Om du m&amp;#229;ste skriva, g&amp;ouml;r det, men skicka det inte f&amp;ouml;rr&amp;auml;n du har lugnat ner dig och l&amp;auml;st igenom texten noga. 
&lt;P&gt;Det finns ett ordspr&amp;#229;k som lyder ungef&amp;auml;r: &quot;H&amp;#229;ll tal n&amp;auml;r du &amp;auml;r arg och du kommer att h&amp;#229;lla det b&amp;auml;sta tal du n&amp;#229;gonsin har &amp;#229;ngrat.&quot; 
&lt;P&gt;&lt;STRONG&gt;Inse att du kanske inte var s&amp;#229; tydlig som du borde&lt;/STRONG&gt; 
&lt;P&gt;&amp;Auml;ven om n&amp;#229;got du skriver &amp;auml;r fullkomligt tydligt f&amp;ouml;r dig, kan det vara otydligt eller ha en annan inneb&amp;ouml;rd f&amp;ouml;r andra. F&amp;ouml;rtydliga om du m&amp;auml;rker att n&amp;#229;gon inte uppfattar vad du menar. 
&lt;P&gt;&lt;STRONG&gt;Det &amp;auml;r m&amp;auml;nskligt att g&amp;ouml;ra fel&lt;/STRONG&gt; 
&lt;P&gt;Jag beg&amp;#229;r misstag, du beg&amp;#229;r misstag och alla andra g&amp;ouml;r det. De flesta misstag g&amp;#229;r att r&amp;auml;tta till. Be om urs&amp;auml;kt och var beredd att acceptera andras urs&amp;auml;kter n&amp;auml;r det beh&amp;ouml;vs. 
&lt;P&gt;&lt;STRONG&gt;Se inte de h&amp;auml;r tipsen som lagar&lt;/STRONG&gt; 
&lt;P&gt;:-) Du best&amp;auml;mmer sj&amp;auml;lv om du vill f&amp;ouml;lja dem eller inte, men fr&amp;#229;ga dig om det kan ligga n&amp;#229;gon sanning bakom dem. Ifr&amp;#229;gas&amp;auml;tt dem g&amp;auml;rna.&lt;/P&gt;&lt;/DIV&gt;</description>
			</item>
		<item>
			<description>En l&amp;auml;sare skrev s&amp;#229; h&amp;auml;r aprop&amp;#229; &lt;A href=&quot;http://enkelriktat.monkeytoys.com/2004/11/09.html#a1219&quot;&gt;mina tankar kring att v&amp;auml;nta med saker till sista sekunden&lt;/A&gt;: 
&lt;P&gt;
&lt;DIV id=quote&gt;Jag fick en riktig aha-upplevelse idag n&amp;auml;r jag l&amp;auml;ste &quot;Den 9 november 2004, Varf&amp;ouml;r g&amp;ouml;ra idag det du kan g&amp;ouml;ra imorgon&quot;. Jag brukar alltid skjuta upp saker och g&amp;ouml;ra i sista sekund. Jag hinner oftast men alltid i sista sekund. Jag har fr&amp;#229;gat mig sj&amp;auml;lv varf&amp;ouml;r men inte haft n&amp;#229;got svar. Jag tror att jag undermedvetet till&amp;auml;mpar den strategi som du talar om f&amp;ouml;r att f&amp;#229; sp&amp;auml;nning i tr&amp;#229;kiga moment. Problemet blir tr&amp;#229;kiga moment som inte har en fix deadline. Dessa skjuter jag upp i all o&amp;auml;ndlighet.... och det blir bara fler i h&amp;ouml;gen &quot;skall g&amp;ouml;ras vid ett tillf&amp;auml;lle&quot;, eller &quot;viktigt men tr&amp;#229;kigt och ingen deadline&quot;.&lt;/DIV&gt;
&lt;P&gt;Jag k&amp;auml;nner igen det han skriver om att skjuta upp saker som inte &amp;auml;r br&amp;#229;dskande. &quot;Viktigt men tr&amp;#229;kigt och ingen deadline.&quot; Min erfarenhet &amp;auml;r att m&amp;#229;nga av dessa till slut kan strykas fr&amp;#229;n att-g&amp;ouml;ra-listan, och allts&amp;#229; knappast kan ha varit s&amp;#229; viktiga som n&amp;#229;gon fr&amp;#229;n b&amp;ouml;rjan fick det att verka. Hur kan n&amp;#229;got vara viktigt om det inte &amp;auml;r viktigt n&amp;auml;r det g&amp;ouml;rs? 
&lt;P&gt;Sj&amp;auml;lv f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ker jag se till att ha lite f&amp;ouml;r mycket att g&amp;ouml;ra, b&amp;#229;de p&amp;#229; jobbet och privat. Inte f&amp;ouml;r att det ska bli stressigt utan helt enkelt f&amp;ouml;r att jag vill kunna v&amp;auml;lja vad jag ska g&amp;ouml;ra. T&amp;auml;nk vad tr&amp;#229;kigt det vore om jag tvingades g&amp;ouml;ra allt som d&amp;ouml;k upp. D&amp;#229; tror jag att m&amp;#229;nga oviktiga saker skulle bli gjorda. Jag vill ha &amp;#229;tminstone viss m&amp;ouml;jlighet att v&amp;auml;lja vad jag ska g&amp;ouml;ra. 
&lt;P&gt;En stor del&amp;nbsp;av de saker jag till slut inte g&amp;ouml;r, &amp;auml;r s&amp;#229;dana som jag har hittat p&amp;#229; sj&amp;auml;lv och t&amp;auml;nkt: &quot;Det d&amp;auml;r borde jag g&amp;ouml;ra&quot;. Det borde jag uppenbarligen inte. Tre m&amp;#229;nader efter att jag skrev upp dem kan jag tycka att de &amp;auml;r helt ointressanta. Det h&amp;auml;nder ocks&amp;#229; att jag f&amp;#229;r fr&amp;#229;gor fr&amp;#229;n andra. &quot;Jag skulle verkligen beh&amp;ouml;va hj&amp;auml;lp med det&amp;nbsp;och det. Det &amp;auml;r absolut ingen br&amp;#229;dska, men vid tillf&amp;auml;lle ...&quot; Har jag lovat g&amp;ouml;r jag det. Ofta s&amp;auml;ger jag dock att &quot;om jag f&amp;#229;r tid ska jag g&amp;ouml;ra det, men jag&amp;nbsp;v&amp;#229;gar inte lova n&amp;#229;got.&quot;&lt;/P&gt;</description>
			</item>
		<item>
			<description>Sagt av Phillip McGraw:
&lt;P&gt;
&lt;DIV id=quote&gt;Skillnaden mellan ett m&amp;#229;l och en dr&amp;ouml;m &amp;auml;r en tidplan.&lt;/DIV&gt;</description>
			</item>
		<item>
			<description>Varje g&amp;#229;ng&amp;nbsp;Joey g&amp;ouml;r sin l&amp;auml;sl&amp;auml;xa brukar jag s&amp;auml;ga till honom att han ska f&amp;ouml;ra ett finger eller en penna under raderna medan han l&amp;auml;ser. Jag har ber&amp;auml;ttat att det &amp;auml;r ett av de viktigaste hj&amp;auml;lpmedlen om man ska l&amp;auml;ra sig &lt;A href=&quot;http://enkelriktat.monkeytoys.com/categories/snabblasning/&quot;&gt;snabbl&amp;auml;sning&lt;/A&gt;. 
&lt;P&gt;Han &amp;auml;r nyfiken p&amp;#229; snabbl&amp;auml;sning, men har varit ganska skeptisk till att det fungerar. Det var ett knappt &amp;#229;r sedan jag f&amp;ouml;rst b&amp;ouml;rjade prata om snabbl&amp;auml;sning med honom. D&amp;#229; gjorde vi vid n&amp;#229;got tillf&amp;auml;lle ett l&amp;auml;stest. Han l&amp;auml;ste ungef&amp;auml;r 79 ord per minut i sina l&amp;auml;sb&amp;ouml;cker. N&amp;#229;gra m&amp;#229;nader senare m&amp;auml;tte jag igen och d&amp;#229; var hastigheten fortfarande 79 ord per minut s&amp;#229; jag tror att det var ungef&amp;auml;r d&amp;auml;r han startade.&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;I dag l&amp;auml;ste han h&amp;ouml;gt f&amp;ouml;r mig i l&amp;auml;xboken. Han l&amp;auml;ser mycket bra. Det kunde lika g&amp;auml;rna ha varit en vuxen som l&amp;auml;ste. D&amp;#229; hade han i och f&amp;ouml;r sig l&amp;auml;st texten tyst f&amp;ouml;r sig sj&amp;auml;lv en g&amp;#229;ng f&amp;ouml;rst s&amp;#229; den var inte helt ok&amp;auml;nd.&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;Jag var nyfiken p&amp;#229; l&amp;auml;shastigheten s&amp;#229; vi m&amp;auml;tte igen. Han l&amp;auml;ste tre sidor medan jag tog tid. Han f&amp;ouml;rde ett finger under raderna medan han l&amp;auml;ste. Det tog&amp;nbsp;2 minuter och 15 sekunder. D&amp;auml;refter r&amp;auml;knade han hur m&amp;#229;nga ord han hade l&amp;auml;st. Det var 369 stycken. 369 ord dividerat med 2,25 minuter (15 sekunder &amp;auml;r 0,25 minuter) blir 164 ord per minut. Det &amp;auml;r bra f&amp;ouml;r en 9-&amp;#229;ring. &lt;/P&gt;
&lt;P&gt;Vuxna som inte l&amp;auml;ser p&amp;#229; h&amp;ouml;gskola har en genomsnittshastighet p&amp;#229; omkring 200 ord per minut enligt n&amp;#229;gon unders&amp;ouml;kning. Det dr&amp;ouml;jer nog inte l&amp;auml;nge innan&amp;nbsp;Joey &amp;auml;r d&amp;auml;r och sedan &amp;auml;r det bara att forts&amp;auml;tta. Han har alla f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar att bli en snabbl&amp;auml;sare&amp;nbsp;med kanske 400, 600 eller 800 ord per minut. Det kr&amp;auml;vs bara teknik och tr&amp;auml;ning. Inget som inte de flesta barn kan klara av.&lt;/P&gt;</description>
			</item>
		<item>
			<description>Jag l&amp;auml;ste en gammal Fast Company-artikel om FedEx definition av en bra ledare:
&lt;P&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;&lt;STRONG&gt;Karisma:&lt;/STRONG&gt; Ingjuter f&amp;ouml;rtroende, respekt och tillit. Har en speciell f&amp;ouml;rm&amp;#229;ga att se vilka &amp;ouml;verv&amp;auml;ganden andra b&amp;ouml;r g&amp;ouml;ra. Ger en stark k&amp;auml;nsla av att ha en uppgift.&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;&lt;STRONG&gt;Individuell h&amp;auml;nsyn:&lt;/STRONG&gt; St&amp;ouml;ttar, ger r&amp;#229;d och undervisar dem som beh&amp;ouml;ver det. Lyssnar aktivt och ger intryck av att lyssna. Ger nykomlingar mycket hj&amp;auml;lp.&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;&lt;STRONG&gt;Intellektuell stimulans:&lt;/STRONG&gt; F&amp;#229;r andra att anv&amp;auml;nda resonerande och bevis snarare &amp;auml;n ogrundade &amp;#229;sikter.&amp;nbsp;G&amp;ouml;r det m&amp;ouml;jligt f&amp;ouml;r&amp;nbsp;andra att&amp;nbsp;se gamla problem p&amp;#229; nya s&amp;auml;tt. Kommunicerar p&amp;#229; s&amp;auml;tt som tvingar andra att t&amp;auml;nka &amp;ouml;ver id&amp;eacute;er de aldrig har ifr&amp;#229;gasatt tidigare.&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;&lt;STRONG&gt;Mod:&lt;/STRONG&gt; Beredda att st&amp;#229; upp f&amp;ouml;r id&amp;eacute;er &amp;auml;ven om de &amp;auml;r impopul&amp;auml;ra. Ger inte efter f&amp;ouml;r p&amp;#229;tryckningar eller andras &amp;#229;sikter f&amp;ouml;r att undvika konfrontation. G&amp;ouml;r vad som &amp;auml;r b&amp;auml;st f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retaget och de anst&amp;auml;llda &amp;auml;ven om det orsakar personliga sv&amp;#229;righeter.&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;&lt;STRONG&gt;P&amp;#229;litlighet:&lt;/STRONG&gt; Genomf&amp;ouml;r och st&amp;#229;r fast vid &amp;ouml;verenskommelser. Tar ansvar f&amp;ouml;r handlingar och misstag. Arbetar bra oberoende av chefen.&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;&lt;STRONG&gt;Flexibilitet:&lt;/STRONG&gt; Fungerar effektivt i f&amp;ouml;r&amp;auml;nderliga omgivningar. Tar hand om flera&amp;nbsp;problem samtidigt n&amp;auml;r m&amp;#229;nga &amp;auml;renden dyker upp p&amp;#229; en g&amp;#229;ng. Byter kurs n&amp;auml;r situationen kr&amp;auml;ver det.&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;&lt;STRONG&gt;Integritet:&lt;/STRONG&gt; G&amp;ouml;r vad som &amp;auml;r moraliskt och etiskt r&amp;auml;tt. Missbrukar inte chefsf&amp;ouml;rm&amp;#229;ner. &amp;Auml;r en st&amp;auml;ndig f&amp;ouml;rebild.&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;&lt;STRONG&gt;Omd&amp;ouml;me:&lt;/STRONG&gt; N&amp;#229;r sunda och objektiva utv&amp;auml;rderingar av alternativa handlingar genom att anv&amp;auml;nda logik, analys och j&amp;auml;mf&amp;ouml;relser. S&amp;auml;tter samman fakta p&amp;#229; rationella och realistiska s&amp;auml;tt. Anv&amp;auml;nder tidigare erfarenheter och tillg&amp;auml;nglig information f&amp;ouml;r att f&amp;#229; perspektiv p&amp;#229; aktuella beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;&lt;STRONG&gt;Respekt f&amp;ouml;r andra:&lt;/STRONG&gt; Hedrar och f&amp;ouml;rringar inte andras &amp;#229;sikter eller arbete, oavsett deras status eller position.&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;Bra tankar tycker jag. En chef ska i f&amp;ouml;rsta hand finnas till f&amp;ouml;r sina medarbetare och underl&amp;auml;tta deras arbete.
&lt;P&gt;&lt;A href=&quot;http://www.fastcompany.com/magazine/13/9faces.html&quot;&gt;The 9 Faces&amp;nbsp; of Leadership&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;</description>
			</item>
		<item>
			<description>&lt;DIV id=quote&gt;It Couldn&amp;#180;t Be Done 
&lt;P&gt;If you think you are beaten, you are;&lt;BR&gt;If you think you dare not, you don&amp;#180;t;&lt;BR&gt;If you&amp;#180;d like to win, but think you can&amp;#180;t,&lt;BR&gt;It&amp;#180;s almost a cinch you won&amp;#180;t;&lt;BR&gt;If you think you&amp;#180;ll lose, you&amp;#180;ve lost,&lt;BR&gt;For out in the world you&amp;#180;ll find&lt;BR&gt;Success begins with a fellow&amp;#180;s will --&lt;BR&gt;It&amp;#180;s all in the state of mind. 
&lt;P&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;Full many a race is lost&lt;BR&gt;Ere even a race is run,&lt;BR&gt;And many a coward fails&lt;BR&gt;Ere even his work&amp;#180;s begun.&lt;BR&gt;Think big, and your deeds will grow,&lt;BR&gt;Think small and you fall behind,&lt;BR&gt;Think that you can, and you will;&lt;BR&gt;It&amp;#180;s all in the state of mind&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;If you think you are outclassed, you are;&lt;BR&gt;You&amp;#180;ve got to think high to rise;&lt;BR&gt;You&amp;#180;ve got to be sure of yourself before&lt;BR&gt;You can ever win a prize.&lt;BR&gt;Life&amp;#180;s battle doesn&amp;#180;t always go&lt;BR&gt;To the stronger or faster man;&lt;BR&gt;But sooner or later, the man who wins&lt;BR&gt;Is the fellow who thinks he can.&lt;/P&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;P&gt;Den h&amp;auml;r fantastiska dikten hittade jag i &lt;A href=&quot;http://www.adlibris.se/shop/product.asp?isbn=0912576111&amp;amp;mscssid=C4V3SEQ6QXS12PM300JP4772F5VM9DWF&quot;&gt;&lt;/A&gt;The secret of the ages av Robert Collier. Du som f&amp;ouml;rst&amp;#229;r och tror p&amp;#229; den kan klara vad som helst. Det &amp;auml;r en stor portion av livets viktigaste l&amp;auml;rdomar samlat i tre stycken. V&amp;auml;gen till lycka. Det &amp;auml;r lite ironiskt att det antagligen &amp;auml;r f&amp;ouml;rst n&amp;auml;r&amp;nbsp;du har upplevt det som&amp;nbsp;du f&amp;ouml;rst&amp;#229;r och tror p&amp;#229; det, och det kan ske av en slump.&lt;/P&gt;</description>
			</item>
		<item>
			<description>Ytan &amp;auml;r viktig. 
&lt;P&gt;M&amp;auml;nniskor &amp;auml;r producenter och konsumenter. Vi producerar och kunsumerar varor, tj&amp;auml;nster och mycket annat. Personligheter till exempel. &lt;/P&gt;
&lt;P&gt;Alla m&amp;auml;nniskor &amp;auml;r olika. Trots detta har vi m&amp;#229;nga likheter. Vi kan delas in i grupper efter hur vi ser ut. M&amp;auml;nniskor som ser glada ut uppfattar vi som glada. Det &amp;auml;r en rationalisering. Att man ser glad ut beh&amp;ouml;ver inte betyda att man &amp;auml;r glad. N&amp;#229;gon som ser arg ut beh&amp;ouml;ver inte vara arg. Ofta st&amp;auml;mmer det dock. Det utnyttjar vi n&amp;auml;r vi bed&amp;ouml;mer varandra. &lt;/P&gt;
&lt;P&gt;Det &amp;auml;r inte bara sinnesst&amp;auml;mningar vi&amp;nbsp;anv&amp;auml;nder s&amp;#229;dana generaliseringar f&amp;ouml;r; det g&amp;auml;ller allt. Frisyr, kl&amp;auml;dsel, kroppsh&amp;#229;llning, spr&amp;#229;k, gester, omgivning och allt annat omkring oss. Vi anv&amp;auml;nder generaliseringar f&amp;ouml;r att snabbt bilda oss en uppfattning om varandra n&amp;auml;r vi tr&amp;auml;ffas. Generaliseringarna bygger p&amp;#229; erfarenheter, b&amp;#229;de egna och andras. En person som ser ut och &amp;auml;r p&amp;#229; ett visst s&amp;auml;tt f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntas vara p&amp;#229; ett visst s&amp;auml;tt. Det &amp;auml;r ett trubbigt instrument, men det spar tid vid f&amp;ouml;rsta kontakten med m&amp;auml;nniskor. &lt;/P&gt;
&lt;P&gt;M&amp;ouml;ter jag n&amp;#229;gon med m&amp;ouml;rk kostym drar jag snabbt ett antal slutsatser. Personen jobbar f&amp;ouml;rmodligen inte med n&amp;#229;got fysiskt arbete, m&amp;ouml;jligen p&amp;#229; ett kontor, troligen p&amp;#229; en plats d&amp;auml;r det &amp;auml;r viktigt med ett visst utseende och framtoning, och s&amp;#229; vidare. Sannolikt l&amp;auml;gger jag in fler m&amp;ouml;jligheter &amp;auml;n s&amp;#229;: Personen kanske tj&amp;auml;nar bra, bor i ett fint hus med h&amp;ouml;g standard i ett bra bostadsomr&amp;#229;de. Dessa antaganden har jag ingen direkt grund f&amp;ouml;r, men vi g&amp;ouml;r ett antal allm&amp;auml;nna antaganden baserade p&amp;#229; relativt lite information. Allt d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att det &amp;auml;r enklare s&amp;#229; och f&amp;ouml;r att det oftare st&amp;auml;mmer &amp;auml;n &amp;auml;r fel. Det r&amp;auml;cker med att det &amp;auml;r r&amp;auml;tt&amp;nbsp;51 g&amp;#229;nger av 100. &lt;/P&gt;
&lt;P&gt;Femtioen g&amp;#229;nger av hundra. Det betyder i s&amp;#229; fall att vi har fel n&amp;auml;stan varannan g&amp;#229;ng. Det &amp;auml;r priset f&amp;ouml;r v&amp;#229;ra generaliseringar. Vi g&amp;#229;r omkring och tror saker om andra som kan vara helt fel. &lt;/P&gt;
&lt;P&gt;Kan vi f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra oddsen f&amp;ouml;r v&amp;#229;ra dagliga generaliseringar och antaganden? Ja, absolut. Genom att l&amp;auml;ra oss mer om de signaler vi s&amp;auml;nder ut, om m&amp;auml;nniskor i allm&amp;auml;nhet och vilka f&amp;ouml;rdomar vi brukar ha och som det inte finns fog f&amp;ouml;r, till exempel. Kl&amp;auml;dsel, frisyr och till viss del spr&amp;#229;k &amp;auml;r exempel p&amp;#229; s&amp;#229;dana saker som signalerar n&amp;#229;got och som vi medvetet styr. Kroppsspr&amp;#229;ket skickar ut massor av signaler som vi ofta l&amp;#229;ter komma i skymundan. Detta trots det &amp;auml;r sv&amp;#229;rare att ljuga med kroppspr&amp;#229;k &amp;auml;n med kl&amp;auml;der.&amp;nbsp;Jag tycker att man kan se det som att kroppspr&amp;#229;ket speglar insidan, medan kl&amp;auml;dsel och s&amp;#229;dant speglar ytan.&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;I grunden &amp;auml;r vi nog r&amp;auml;tt skickliga tolkare av kroppspr&amp;#229;k. Genom p&amp;#229;verkan av varandra, reklam och annat tillm&amp;auml;ter vi de metvetna signalerna or&amp;auml;ttm&amp;auml;tigt stor betydelse. B&amp;#229;de som producenter och konsumenter av personligheter. Vi &amp;#229;sidos&amp;auml;tter de s&amp;auml;krare signaler som kroppspr&amp;#229;ket s&amp;auml;nder ut.&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;De som f&amp;ouml;rst&amp;#229;r det h&amp;auml;r kan dra nytta av det. De kan l&amp;auml;ra sig att medvetet tyda kroppspr&amp;#229;k och skapa ett eget utseende som signalerar hur de vill uppfattas. De tolkar andra efter s&amp;auml;krare signaler och s&amp;auml;nder sj&amp;auml;lva ut signaler som drar nytta av svagheten i den stora massans s&amp;auml;tt att tolka m&amp;auml;nniskor. De &amp;auml;r intresserade av m&amp;auml;nniskor och hur de fungerar. De l&amp;auml;r sig om olika kulturer. De l&amp;auml;r sig att k&amp;auml;nna igen sina egna f&amp;ouml;rdomar och f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ker se f&amp;ouml;rbi dem. De inser att inget &amp;auml;r svart eller vitt, utom just svart och vitt. &lt;/P&gt;
&lt;P&gt;Det finns alltid en anledning till att m&amp;auml;nniskor har olika uppfattningar och &amp;#229;sikter. De som inser det f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ker att skaffa sig den information som saknas f&amp;ouml;r att se v&amp;auml;rlden ur andras perspektiv. Lyckas de har de ocks&amp;#229; m&amp;ouml;jlighet att p&amp;#229;verka dem. Det g&amp;ouml;r man l&amp;auml;ttare inifr&amp;#229;n &amp;auml;n utifr&amp;#229;n. Jag har f&amp;ouml;r mig att det var i Krigskonsten som det st&amp;#229;r ungef&amp;auml;r: H&amp;#229;ll dig n&amp;auml;ra dina v&amp;auml;nner och &amp;auml;nnu n&amp;auml;rmre dina fiender. Det g&amp;auml;ller inte bara fiender, utan &amp;auml;ven m&amp;auml;nniskor vi inte riktigt f&amp;ouml;rst&amp;#229;r eller som har andra &amp;#229;sikter &amp;auml;n vi. Om vi skaffar oss lite av deras erfarenheter och ser&amp;nbsp;hur de lever&amp;nbsp;kan vi l&amp;auml;ttare f&amp;ouml;rst&amp;#229; dem.&lt;/P&gt;</description>
			</item>
		<item>
			<description>Tid. 
&lt;P&gt;Att n&amp;#229; dit du vill kan kr&amp;auml;va mycket och h&amp;#229;rt arbete. Eller tid. Beh&amp;ouml;ver du n&amp;#229; ditt m&amp;#229;l snabbt &amp;auml;r h&amp;#229;rt och m&amp;#229;lmedvetet arbete ofta den enda v&amp;auml;gen. Har du tid och h&amp;#229;ller fast vid dina m&amp;#229;l kan bel&amp;ouml;ningen bli minst lika stor, fast med mindre aktivt arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;N&amp;auml;stan oavsett vilket m&amp;#229;let &amp;auml;r, intr&amp;auml;ffar f&amp;ouml;rr eller senare saker som leder till det. Genom att vara vaken f&amp;ouml;r dem, och ta vara p&amp;#229; dem, kan du komma mycket l&amp;#229;ngt. Den som har mest tid, kan vinna vilket krig som helst.&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;Vill du veta n&amp;#229;got kan du fr&amp;#229;ga. Vanligtvis f&amp;#229;r du svar, ibland inte. Om du i st&amp;auml;llet v&amp;auml;ntar kommer svaren. N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller barn g&amp;#229;r det ofta fort. Fr&amp;#229;gar jag vad de har gjort under dagen svarar de kanske att de inte kommer ih&amp;#229;g. V&amp;auml;ntar jag i st&amp;auml;llet b&amp;ouml;rjar de ofta ber&amp;auml;tta sj&amp;auml;lva. T&amp;#229;lamod vinner.&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;Du kan inte bet&amp;auml;mma hur mycket tid du ska f&amp;#229;, men du kan ge mest tid till det som betyder mest f&amp;ouml;r dig och du kan ta v&amp;auml;l hand om dig s&amp;#229; att du f&amp;#229;r s&amp;#229; mycket tid som m&amp;ouml;jligt.&lt;/P&gt;</description>
			</item>
		<item>
			<description>Ett bra s&amp;auml;tt att inte f&amp;#229; n&amp;#229;gonting gjort &amp;auml;r att l&amp;auml;nka det&amp;nbsp;till en annan aktivitet eller h&amp;auml;ndelse som den egentligen inte har n&amp;#229;gon koppling till. 
&lt;P&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;
&lt;DIV id=quote&gt;- Efter julhelgerna ska jag b&amp;ouml;rja tr&amp;auml;na.&lt;/DIV&gt;
&lt;P&gt;Julhelger och tr&amp;auml;ning beh&amp;ouml;ver inte ha n&amp;#229;got med varandra att g&amp;ouml;ra. Har&amp;nbsp;du inst&amp;auml;llningen att tr&amp;auml;ning &amp;auml;r n&amp;#229;got jobbigt och tr&amp;#229;kigt som inte har med julmys och god mat att g&amp;ouml;ra, kommer det antagligen att bli sv&amp;#229;rt att b&amp;ouml;rja, och b&amp;ouml;rjar&amp;nbsp;du blir det l&amp;auml;tt att hitta f&amp;ouml;rev&amp;auml;ndningar att sluta.&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;
&lt;DIV id=quote&gt;- Om Lotta slutar r&amp;ouml;ka ska jag ocks&amp;#229; g&amp;ouml;ra det.&lt;/DIV&gt;
&lt;P&gt;Din h&amp;auml;lsa har inte n&amp;#229;gon koppling till n&amp;#229;gon annans. Det &amp;auml;r inte s&amp;auml;kert att du klarar dig undan lungcancer &amp;auml;ven om Lotta g&amp;ouml;r det.&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;
&lt;DIV id=quote&gt;- N&amp;auml;r jag kommer ur den h&amp;auml;r jobbiga perioden ska jag b&amp;ouml;rja t&amp;auml;nka p&amp;#229; vad jag &amp;auml;ter.&lt;/DIV&gt;
&lt;P&gt;En jobbig period blir inte n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigtvis l&amp;auml;ttare f&amp;ouml;r att du slarvar med maten. Vet du att du &amp;auml;ter d&amp;#229;ligt kan det lika g&amp;auml;rna g&amp;ouml;ra livet &amp;auml;nnu jobbigare. &lt;/P&gt;
&lt;P&gt;
&lt;DIV id=quote&gt;- N&amp;auml;r min ekonomi blir lite b&amp;auml;ttre ska jag g&amp;ouml;ra en ordentlig budget och h&amp;#229;lla mig till den.&lt;/DIV&gt;
&lt;P&gt;En bra budget &amp;auml;r kanske vad din ekonomi beh&amp;ouml;ver f&amp;ouml;r att v&amp;auml;nda. Lita inte p&amp;#229; att en v&amp;auml;ndning kommer utan din hj&amp;auml;lp.&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;Det &amp;auml;r l&amp;auml;tt att hitta anledningar att inte g&amp;ouml;ra saker, men det &amp;auml;r inte s&amp;auml;rskilt konstruktivt. F&amp;ouml;rs&amp;ouml;k hitta anledningar att g&amp;ouml;ra saker i st&amp;auml;llet.&lt;/P&gt;</description>
			</item>
		<item>
			<description>Konsten att inte s&amp;auml;ga n&amp;#229;got i fem lektioner.
&lt;P&gt;Jag fick ett brev med erbjudade att l&amp;auml;sa en &lt;A href=&quot;http://www.buildbiztips.com/lessons/lesson1.html?code=S01&quot;&gt;gratis kurs&lt;/A&gt;. I beskrivningen av kursen utlovades ett recept f&amp;ouml;r framg&amp;#229;ng i vilken skepnad den &amp;auml;n &amp;ouml;nskas. S&amp;#229;dana saker tycker jag &amp;auml;r intressanta. Det &amp;auml;r s&amp;auml;llan s&amp;#229; bra som det l&amp;#229;ter, men emellan&amp;#229;t dyker det upp sm&amp;#229; guldkorn.
&lt;P&gt;Efter att ha l&amp;auml;st 5-lektionkursen kan jag inte tycka annat &amp;auml;n att det var ett fult s&amp;auml;tt att f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ka s&amp;auml;lja en annan kurs f&amp;ouml;r 297 USD. Hela kursen &amp;auml;r en uppladdning inf&amp;ouml;r n&amp;#229;got man inte f&amp;#229;r veta om man inte betalar f&amp;ouml;r den riktiga kursen. Jag upplevde inte att jag fick veta n&amp;#229;gonting om vad tekniken eller systemet egentligen g&amp;#229;r ut p&amp;#229;.&lt;/P&gt;</description>
			</item>
		<item>
			<description>Tv&amp;#229; milstolpar. 
&lt;P&gt;H&amp;auml;romdagen kom Nathalie hem och ber&amp;auml;ttade att hon hade tr&amp;auml;ffat en av sina kompisar och tv&amp;#229; killar. N&amp;auml;r kompisen hade sagt att Nathalie skulle komma med fr&amp;#229;gade den ena killen vem hon var. Efter ett tag hade killen fr&amp;#229;gat: &quot;&amp;Auml;r det Joeys storasyster?&quot; Det tyckte Nathalie var roligt. Hon var pl&amp;ouml;tsligt n&amp;#229;gons storasyster. Joey var n&amp;#229;gon som barn i hennes &amp;#229;lder (det &amp;auml;r tre &amp;#229;r mellan dem) k&amp;auml;nde till. Hon l&amp;auml;t stolt n&amp;auml;r hon ber&amp;auml;ttade det.&lt;/P&gt;
&lt;P align=center&gt;- o -&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;N&amp;auml;r man &amp;auml;r liten tror man att man vet allt b&amp;auml;st. N&amp;auml;r man blir lite &amp;auml;ldre kommer man underfund med att vissa vuxna ibland vet mer &amp;auml;n man sj&amp;auml;lv. N&amp;auml;r man blir &amp;auml;nnu lite &amp;auml;ldre m&amp;auml;rker man att flera j&amp;auml;mn&amp;#229;riga vet mer &amp;auml;n man sj&amp;auml;lv om vissa saker. Ytterligare lite senare kommer man p&amp;#229; att till och med en del yngre, sm&amp;#229;syskon till exempel, kan saker som man inte kan sj&amp;auml;lv. Har man tur m&amp;auml;rker man s&amp;#229; sm&amp;#229;ningom att det egentligen &amp;auml;r r&amp;auml;tt lite man vet n&amp;auml;r allt kommer omkring och att det finns mycket roligt och intressant kvar att l&amp;auml;ra sig. &lt;/P&gt;</description>
			</item>
		<item>
			<description>Nyckeln till framg&amp;#229;ng. 
&lt;P&gt;M&amp;auml;nniskor &amp;auml;r ofta l&amp;auml;tta att manipulera. Vi har m&amp;#229;nga f&amp;ouml;rdomar som den som k&amp;auml;nner till ganska l&amp;auml;tt kan utnyttja. 
&lt;P&gt;Tommi ber&amp;auml;ttade h&amp;auml;romdagen om ett bes&amp;ouml;k i en BMW-butik. Han beskrev hur personalen i vanliga fall brukar bem&amp;ouml;ta kunderna med nonchalans. Den h&amp;auml;r g&amp;#229;ngen kom han in ikl&amp;auml;dd snickarkl&amp;auml;der. Han fr&amp;#229;gade om det var de som ansvarade f&amp;ouml;r servicen p&amp;#229; Rolls Royce i Sverige nu n&amp;auml;r BMW &amp;auml;ger dem. 
&lt;P&gt;Trots att det inte var de som hade hand om servicen tog de sig tid att ringa och h&amp;ouml;ra efter vilken firma som kunde utf&amp;ouml;ra den. De ringde upp firman och kontrollerade att det var r&amp;auml;tt och fr&amp;#229;gade till och med hur han skulle g&amp;ouml;ra om han ville serva bilen d&amp;auml;r. 
&lt;P&gt;N&amp;#229;gon vecka senare skulle han ringa ett f&amp;ouml;rs&amp;auml;kringsbolag och h&amp;ouml;ra hur han skulle b&amp;auml;ra sig &amp;#229;t f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rs&amp;auml;kra en bil f&amp;ouml;r hemtransport fr&amp;#229;n England. Han blev h&amp;ouml;vligt och hj&amp;auml;lpsamt bem&amp;ouml;tt. Efter ett tag fr&amp;#229;gade killen p&amp;#229; f&amp;ouml;rs&amp;auml;kringsbolaget vad det var f&amp;ouml;r bil han skulle ta hem. N&amp;auml;r han fick h&amp;ouml;ra att det var en Rolls Royce blev han flera niv&amp;#229;er mer serviceinriktad och l&amp;auml;mnade sitt namn, samt kollade om han skulle vara tillbaka fr&amp;#229;n sin semester n&amp;auml;r inf&amp;ouml;rseln skulle ske, ifall Tommi fick n&amp;#229;gra problem och beh&amp;ouml;vde hj&amp;auml;lp. 
&lt;P&gt;Vissa attribut fungerar uppenbarligen som d&amp;ouml;rr&amp;ouml;ppnare p&amp;#229; m&amp;#229;nga st&amp;auml;llen. Vem vill inte h&amp;#229;lla sig v&amp;auml;l med en Rolls Royce&amp;auml;gare? Vilken typ av personer g&amp;ouml;r du g&amp;auml;rna lite extra f&amp;ouml;r? Vilka g&amp;ouml;r du n&amp;auml;stan vad som helst f&amp;ouml;r? 
&lt;P&gt;Hur vi talar, kl&amp;auml;r oss, r&amp;ouml;r oss, var vi arbetar, vilka vi umg&amp;#229;s med, och mycket annat, s&amp;auml;nder signaler till omgivningen om vilka vi &amp;auml;r. K&amp;auml;nner man till detta kan man &quot;programmera&quot; fram ett f&amp;ouml;rsta intryck, det vill s&amp;auml;ga se till att uppfattas s&amp;#229; som man vill bli bem&amp;ouml;tt. Det &amp;auml;r det bedragare ofta &amp;auml;r duktiga p&amp;#229;. Det skadar inte att k&amp;auml;nna till lite om hur vi fungerar. Inte f&amp;ouml;r att lura andra, men v&amp;auml;l f&amp;ouml;r att inte l&amp;#229;ta andra lura oss.&lt;/P&gt;</description>
			</item>
		<item>
			<description>&lt;DIV id=quote&gt;Sten&amp;#229;lderkosten &amp;auml;r en livsstil som gradvis &amp;#229;terst&amp;auml;ller din normala kroppsvikt, din h&amp;auml;lsa och ditt v&amp;auml;lbefinnande. Om du f&amp;ouml;ljer riktlinjerna f&amp;ouml;r kost och principer som jag har redogjort f&amp;ouml;r i den h&amp;auml;r boken kan du njuta av alla de f&amp;ouml;rdelar som m&amp;auml;nniskans originaldiet har att erbjuda. Din h&amp;auml;lsa f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras och du kommer definitivt att g&amp;#229; ner i vikt.&lt;/DIV&gt;
&lt;P&gt;Detta lovar Loren Cordain i boken &lt;A href=&quot;http://www.adlibris.se/shop/product.asp?isbn=9172411031&amp;amp;mscssid=C4V3SEQ6QXS12PM300JP4772F5VM9DWF&quot;&gt;Sten&amp;#229;lderskost&lt;/A&gt;. Om jag minskade i vikt vore det snarare n&amp;#229;got d&amp;#229;ligt &amp;auml;n n&amp;#229;got bra. D&amp;auml;remot skulle jag s&amp;auml;kert ha nytta av att f&amp;ouml;rdela om lite mellan fett och muskler. 
&lt;P&gt;Sten&amp;#229;lderskost &amp;auml;r den kost v&amp;#229;ra sten&amp;#229;ldersf&amp;ouml;rf&amp;auml;der levde p&amp;#229; under l&amp;#229;ng tid, f&amp;ouml;r&amp;nbsp;ungef&amp;auml;r 500 generationer&amp;nbsp;sedan. Innan jag l&amp;auml;ste boken trodde jag att sten&amp;#229;lderm&amp;auml;nniskan led av sjukdomar, h&amp;#229;l i t&amp;auml;nderna och hade kort medellivsl&amp;auml;ngd. Enligt f&amp;ouml;rfattaren var det tv&amp;auml;rt om. De var starka, friska och levde l&amp;auml;nge. Det var f&amp;ouml;rst n&amp;auml;r&amp;nbsp;m&amp;auml;nniskan b&amp;ouml;rjade bruka jorden och anv&amp;auml;nda spannm&amp;#229;l och mejeriprodukter i matlagningen som de b&amp;ouml;rjade dra p&amp;#229; sig sjukdomar. D&amp;#229; minskade de ocks&amp;#229; i l&amp;auml;ngd.&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;Sten&amp;#229;ldersm&amp;auml;nniskan &amp;#229;t magert k&amp;ouml;tt, fisk, frukt och gr&amp;ouml;nsaker. Inga mejeri- eller spannm&amp;#229;lsprodukter, inget tillsatt raffinerat socker. Det de &amp;#229;t fick de &amp;auml;ta s&amp;#229; mycket de ville av. M&amp;auml;nniskokroppen kan inte &amp;auml;ta s&amp;#229; mycket magert k&amp;ouml;tt, fisk, frukt och gr&amp;ouml;nsaker att det blir skadligt. Den som &amp;auml;ter som en sten&amp;#229;ldersm&amp;auml;nniska beh&amp;ouml;ver aldrig g&amp;#229; hungrig. &lt;/P&gt;
&lt;P&gt;En av de riktiga bovarna i v&amp;#229;r moderna kost &amp;auml;r f&amp;auml;rdiglagade m&amp;#229;ltider. D&amp;auml;r kan vi inte kontrollera vad som tills&amp;auml;tts. N&amp;auml;r vi lagar mat sj&amp;auml;lva g&amp;#229;r det att l&amp;#229;ta bli exempelvis sm&amp;ouml;r, socker, gr&amp;auml;dde och mj&amp;ouml;l. I st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r socker g&amp;#229;r det bra att anv&amp;auml;nda lite honung eller frukt. I st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r margarin kan du steka maten i linfr&amp;ouml;olja eller rapsolja. I st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r en&amp;nbsp;tallrik glass efter maten kan du &amp;auml;ta en sk&amp;#229;l frusna b&amp;auml;r. Som mellanm&amp;#229;l kan du &amp;auml;ta en avocado med r&amp;auml;kor eller en n&amp;auml;ve n&amp;ouml;tter. M&amp;#229;ttliga m&amp;auml;ngder alkohol &amp;auml;r till&amp;#229;tet. &lt;/P&gt;
&lt;P&gt;Emellan&amp;#229;t g&amp;#229;r det bra att synda under en hel m&amp;#229;ltid utan att det p&amp;#229;verkar h&amp;auml;lsan m&amp;auml;rkbart.&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;Fullkorn s&amp;auml;gs ofta vara nyttigt och inneh&amp;#229;lla mycket fibrer. Frukt inneh&amp;#229;ller i genomsnitt dubbelt s&amp;#229; mycket fibrer som fullkorn. Gr&amp;ouml;nsaker som &amp;auml;r fattiga p&amp;#229; st&amp;auml;rkelse inneh&amp;#229;ller omkring &amp;#229;tta g&amp;#229;nger mer fibrer. &lt;/P&gt;
&lt;P&gt;N&amp;auml;r kroppen sm&amp;auml;lter protein g&amp;#229;r det &amp;#229;t mycket mer energi &amp;auml;n n&amp;auml;r den sm&amp;auml;lter fett. Protein ger dessutom en m&amp;auml;ttnadsk&amp;auml;nsla, s&amp;#229; att du slipper sm&amp;#229;&amp;auml;ta mellan m&amp;#229;ltider, och det bygger muskler. Proteinrik mat tillsammans med frukt och gr&amp;ouml;nsaker kan man inte &amp;auml;ta f&amp;ouml;r mycket av. Kalkonbr&amp;ouml;st utan skinn inneh&amp;#229;ller 94 procent protein och bara 5 procent fett. Lammkotletter d&amp;auml;remot inneh&amp;#229;ller 49 procent protein och 51 procent fett. Det &amp;auml;r med andra ord lika onyttigt som feta fl&amp;auml;skkotletter.&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;Fett ensamt &amp;auml;r det sv&amp;#229;rt att &amp;auml;ta mycket av. Kroppen s&amp;auml;ger stopp. N&amp;auml;r vi blandar det med kolhydrater, salt eller socker, smakar det godare, vilket g&amp;ouml;r att vi kan &amp;auml;ta f&amp;ouml;r mycket av det. Det kan &amp;auml;ven lura kroppen att den fortfarande &amp;auml;r hungrig.&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;
&lt;DIV id=quote&gt;Trots att du utesluter spannm&amp;#229;l, mejerivaror, raffinerat socker och behandlad mat kommer du snart att uppt&amp;auml;cka att du b&amp;#229;de kan njuta av god mat och samtidigt m&amp;#229; bra. Eller vad s&amp;auml;gs om en krabbomelett gjord p&amp;#229; omega 3-berikade &amp;auml;gg, serverat med avocado och persika? Eller sj&amp;ouml;tunga br&amp;auml;sserad i vins&amp;#229;s med spenatsallad och gazpacho till lunch? Och f&amp;#229;r jag fresta med helstekt fl&amp;auml;skfil&amp;eacute;, blandad gr&amp;ouml;nsallad med linfr&amp;ouml;olja, &amp;#229;ngkokt broccoli, ett glas Merlot-vin och en sk&amp;#229;l med bj&amp;ouml;rnb&amp;auml;r med mandelsp&amp;#229;n till middag?&lt;/DIV&gt;
&lt;P&gt;Det finns m&amp;#229;nga recept i boken som l&amp;#229;ter goda. Lax, skaldjur, vilt, kalkon och mycket annat. &amp;Auml;ven v&amp;#229;ra vanliga k&amp;ouml;ttsorter, n&amp;ouml;t och fl&amp;auml;sk, &amp;auml;r till&amp;#229;tna om allt synligt fett &amp;auml;r bortskuret f&amp;ouml;re tillagningen. 
&lt;P&gt;Det jag har allra sv&amp;#229;rast att t&amp;auml;nka mig att vara utan, &amp;auml;r br&amp;ouml;d av alla sorter, mj&amp;ouml;lk och potatis. Resten kan jag ha eller mista. D&amp;auml;remot t&amp;auml;nker jag f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ka att &amp;#229;tminstone minska b&amp;#229;de br&amp;ouml;d- och mj&amp;ouml;lkkonsumtionen. Ett &amp;auml;pple i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r en av frukostmackorna. Loka i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r mj&amp;ouml;lk till s&amp;#229; m&amp;#229;nga m&amp;#229;ltider som m&amp;ouml;jligt. Potatisen &amp;auml;r sv&amp;#229;r. Det g&amp;#229;r att g&amp;ouml;ra s&amp;#229; v&amp;auml;ldigt mycket gott av potatis. Att byta ut &amp;ouml;vriga mindre nyttiga m&amp;#229;ltidsingrdienser verkar inte sv&amp;#229;rt. &amp;Ouml;ver huvud taget f&amp;#229;r jag intrycket att sten&amp;#229;lderskosten &amp;auml;r ganska enkel att f&amp;ouml;lja. S&amp;#229; mycket magert k&amp;ouml;tt, fisk, skaldjur, frukt och st&amp;auml;rkelsefattiga gr&amp;ouml;nsaker jag orkar &amp;auml;ta. Hur sv&amp;#229;rt kan det vara? 
&lt;P&gt;Boken &amp;auml;r full av exempel p&amp;#229; sjukdomar och andra &amp;#229;kommor som man kan undkomma eller minska risken f&amp;ouml;r genom att &amp;auml;ta sten&amp;#229;ldersmat. Vad som &amp;auml;r riktigt bra med den (boken), &amp;auml;r att den f&amp;#229;r det att verka s&amp;#229; enkelt att b&amp;ouml;rja och att man blir motiverad att s&amp;auml;tta ig&amp;#229;ng direkt. 
&lt;P&gt;Jag ska avsluta med ett till citat fr&amp;#229;n boken: 
&lt;P&gt;
&lt;DIV id=quote&gt;Om du &amp;auml;ter magert k&amp;ouml;tt, eller fisk vid varje m&amp;#229;ltid, precis som sten&amp;#229;ldersm&amp;auml;nniskorna, s&amp;#229; blir det troligen det mest h&amp;auml;lsosamma beslut du n&amp;#229;gonsin fattat.&lt;/DIV&gt;</description>
			</item>
		<item>
			<description>&lt;P&gt;
&lt;DIV id=quote&gt;Vinnarna h&amp;auml;r i livet&amp;nbsp;kan spelets regler och har en plan; det g&amp;ouml;r dem oerh&amp;ouml;rt mycket effektivare &amp;auml;n de m&amp;auml;nniskor som inte har samma beredskap. Det &amp;auml;r inget mystiskt med det, det &amp;auml;r enkla fakta.&lt;/DIV&gt;
&lt;P&gt;S&amp;#229; lyder ett avsnitt i det inledande kapitlet av &lt;A href=&quot;http://www.adlibris.se/shop/product.asp?isbn=9151841800&amp;amp;mscssid=C4V3SEQ6QXS12PM300JP4772F5VM9DWF&quot;&gt;Livsstrategier&lt;/A&gt; av Phillip C. McGraw, &quot;Dr Phil&quot;. Det &amp;auml;r ocks&amp;#229; en bra sammanfattning av boken. 
&lt;P&gt;Livsstrategier&amp;nbsp;beskriver en samling&amp;nbsp;(tio) &quot;livslagar&quot; som styr v&amp;#229;ra liv oavsett om vi tycker att det &amp;auml;r bra eller inte. McGraw j&amp;auml;mf&amp;ouml;r det med tyngdlagen. Du kan v&amp;auml;lja att anpassa ditt liv till den och lyckas eller ignorera den och misslyckas. 
&lt;P&gt;&lt;STRONG&gt;1. Antingen fattar du, eller ocks&amp;#229; inte&lt;/STRONG&gt; 
&lt;P&gt;Det finns inget mellanting. Du kan tillh&amp;ouml;ra dem som har f&amp;ouml;rst&amp;#229;tt vad som f&amp;#229;r m&amp;auml;nniskor att fungera. D&amp;#229; har du fattat. Annars har du inte det. 
&lt;P&gt;
&lt;DIV id=quote&gt;Det finns ingen jultomte, du f&amp;#229;r ingen ponny och Elvis &amp;auml;r d&amp;ouml;d f&amp;ouml;r l&amp;auml;nge sedan. Om du ska f&amp;#229; det b&amp;auml;ttre h&amp;auml;r s&amp;#229; f&amp;#229;r du &lt;EM&gt;sj&amp;auml;lv g&amp;ouml;ra det b&amp;auml;ttre&lt;/EM&gt;. Be till Gud men ro mot stranden.&lt;/DIV&gt;
&lt;P&gt;&lt;STRONG&gt;2. Du skapar dina egna upplevelser&lt;/STRONG&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;Allt du &amp;auml;r med om &amp;auml;r upplevelser du har skapat. B&amp;#229;de bra och d&amp;#229;liga. Du och ingen annan &amp;auml;r ansvarig f&amp;ouml;r ditt liv. Det g&amp;auml;ller alla friska vuxna m&amp;auml;nniskor. &amp;Auml;r det n&amp;#229;got du inte &amp;auml;r n&amp;ouml;jd med &amp;auml;r det du som m&amp;#229;ste &amp;auml;ndra p&amp;#229; det. Det &amp;auml;r ju dina upplevelser.&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;&lt;STRONG&gt;3. Folk g&amp;ouml;r det som fungerar&lt;/STRONG&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;Beteende som bel&amp;ouml;nas forts&amp;auml;tter. Om n&amp;#229;gon pl&amp;#229;gar dig &amp;auml;r det f&amp;ouml;r att de f&amp;#229;r ut det de vill av det. N&amp;auml;r de inte f&amp;#229;r det l&amp;auml;ngre slutar de. Bel&amp;ouml;na inte andras d&amp;#229;liga beteende mot dig. Bel&amp;ouml;na d&amp;auml;remot dem som behandlar dig p&amp;#229; ett s&amp;auml;tt du gillar.&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;
&lt;DIV id=quote&gt;Du formar ditt eget beteende efter de bel&amp;ouml;ningar du f&amp;#229;r i livet. Uppt&amp;auml;ck och ta kontrollen &amp;ouml;ver bel&amp;ouml;ningarna s&amp;#229; kan du ta kontrollen ocks&amp;#229; &amp;ouml;ver beteendet, det m&amp;#229; vara ditt eget eller n&amp;#229;gon annans.&lt;/DIV&gt;
&lt;P&gt;&lt;STRONG&gt;4. Du kan inte f&amp;ouml;r&amp;auml;ndra det du inte erk&amp;auml;nner&lt;/STRONG&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;Hittar du inte felen p&amp;#229; bilen kan du inte laga den. Det samma g&amp;auml;ller dig och ditt liv. &lt;/P&gt;
&lt;P&gt;&lt;STRONG&gt;5. Livet bel&amp;ouml;nar handling&lt;/STRONG&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;Den h&amp;auml;r lagen h&amp;auml;nger ihop med den andra. De som tar ansvar f&amp;ouml;r och kommandot &amp;ouml;ver sitt liv bel&amp;ouml;nas. Platon citeras:&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;
&lt;DIV id=quote&gt;Man kan l&amp;auml;ra sig mer om en man under en timmes aktivitet &amp;auml;n under ett &amp;#229;rs samtal.&lt;/DIV&gt;
&lt;P&gt;Phillip McGraw sammanfattar det med: &quot;Snacka kostar inget.&quot;&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;&lt;STRONG&gt;6. Det finns ingen verklighet, bara perceptioner&lt;/STRONG&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;Det &amp;auml;r du som best&amp;auml;mmer hur du ska tolka det som h&amp;auml;nder. Det &amp;auml;r det som styr om du &amp;auml;r lycklig eller inte. &amp;Auml;r du inte lycklig har du tolkat din omgivning och det som sker s&amp;#229; att det g&amp;ouml;r dig olycklig. I boken finns ett citat av William Shakespeare:&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;
&lt;DIV id=quote&gt;Inget &amp;auml;r gott eller ont i sig sj&amp;auml;lvt - det kommer an p&amp;#229; hur man uppfattar det.&lt;/DIV&gt;
&lt;P&gt;&lt;STRONG&gt;7. Livet f&amp;ouml;rvaltas, det botas inte&lt;/STRONG&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;Den h&amp;auml;r livslagen backas upp med bland annat f&amp;ouml;ljande:&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;
&lt;DIV id=quote&gt;Om du forts&amp;auml;tter att g&amp;ouml;ra som du alltid har gjort kommer du att ha det som du alltid har haft det.&lt;BR&gt;Om du g&amp;ouml;r n&amp;#229;got annorlunda f&amp;#229;r du&amp;nbsp;n&amp;#229;got annorlunda.&lt;/DIV&gt;
&lt;P&gt;Styr ditt liv, l&amp;#229;t det inte h&amp;auml;nda.&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;&lt;STRONG&gt;8. Vi l&amp;auml;r m&amp;auml;nniskor hur de ska behandla oss&lt;/STRONG&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;Eftersom folk enligt den tredje livslagen g&amp;ouml;r det som fungerar, m&amp;#229;ste vi l&amp;auml;ra andra hur de ska behandla oss.&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;&lt;STRONG&gt;9. Det finns kraft i f&amp;ouml;rl&amp;#229;telse&lt;/STRONG&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;Benjamin Franklin har sagt att:&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;
&lt;DIV id=quote&gt;Vad som &amp;auml;n b&amp;ouml;rjar i vrede slutar i skam.&lt;/DIV&gt;
&lt;P&gt;Phillip McGraw skriver:&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;
&lt;DIV id=quote&gt;&amp;Ouml;ppna &amp;ouml;gonen f&amp;ouml;r vad vrede och bitterhet g&amp;ouml;r med dig. &amp;Aring;terta din makt fr&amp;#229;n dem som har s&amp;#229;rat dig.&lt;/DIV&gt;
&lt;P&gt;&lt;STRONG&gt;10. Du m&amp;#229;ste s&amp;auml;tta namn p&amp;#229; det du vill ha f&amp;ouml;r att kunna kr&amp;auml;va det&lt;/STRONG&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;&quot;Lycka&quot; &amp;auml;r inte n&amp;#229;got bra att kr&amp;auml;va av livet. Var specifik, kr&amp;auml;v det som g&amp;ouml;r dig lycklig i st&amp;auml;llet.&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;Detta &amp;auml;r de tio livslagarna. Till varje lag finns det strategier f&amp;ouml;r att hantera dem p&amp;#229; b&amp;auml;sta s&amp;auml;tt. Boken inneh&amp;#229;ller ocks&amp;#229; praktiska &amp;ouml;vningar med syfte att f&amp;ouml;r&amp;auml;ndra livet till det b&amp;auml;ttre, om det inte redan &amp;auml;r bra.&lt;/P&gt;</description>
			</item>
		<item>
			<description>&quot;The Master Formula of Attainment&quot;, huvudformeln f&amp;ouml;r att uppn&amp;#229; n&amp;#229;got:
&lt;P&gt;Tydliga m&amp;#229;l, entr&amp;auml;gen l&amp;auml;ngtan, tillitsfull f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntan, orubblig beslutsamhet och balanserad ers&amp;auml;ttning.
&lt;P&gt;Det &amp;auml;r, enligt Personal Power, vad som kr&amp;auml;vs om man vill uppn&amp;#229; n&amp;#229;got. De engelska beskrivningarna av de fem stegen lyder:
&lt;P&gt;
&lt;DIV id=Quote&gt;The first step on the Ladder of Attainment is that of Definite Purpose - the stage of &quot;knowing exactly what you want&quot;.&lt;/DIV&gt;
&lt;P&gt;Utan m&amp;#229;l kan du inte v&amp;auml;nta dig att uppn&amp;#229; n&amp;#229;got s&amp;auml;rskilt lika lite som du kan v&amp;auml;nta dig att tr&amp;auml;ffa en tavla om du skjuter utan att sikta.
&lt;P&gt;
&lt;DIV id=quote&gt;The second step on the Ladder of Attainment is that of Insistent Desire - the stage of &quot;wanting the thing hard enough&quot;.&lt;/DIV&gt;
&lt;P&gt;Ska du uppn&amp;#229; n&amp;#229;got m&amp;#229;ste du vilja det tillr&amp;auml;ckligt mycket.
&lt;P&gt;
&lt;DIV id=quote&gt;The third step on the Ladder of Attainment is that of Confident Expectation - the stage of confidently expecting to obtain the thing.&lt;/DIV&gt;
&lt;P&gt;V&amp;auml;nta dig att det du vill uppn&amp;#229; ska intr&amp;auml;ffa.
&lt;P&gt;
&lt;DIV id=quote&gt;The fourth step on the Ladder of Attainment is that of Persistent Determination - the stage of &quot;persistently determining to obtain the thing&quot;.&lt;/DIV&gt;
&lt;P&gt;Var beslutsam i ditt arbete med att uppn&amp;#229; m&amp;#229;let.
&lt;P&gt;
&lt;DIV id=quote&gt;The fifth and final step on the Ladder of Attainment is that of Balanced Compensation - the stage of &quot;paying the price of attainment&quot;.&lt;/DIV&gt;
&lt;P&gt;Allting har ett pris. Var beredd att betala priset f&amp;ouml;r det du vill uppn&amp;#229;. Vill du leva ett liv utan att f&amp;ouml;lja lagar m&amp;#229;ste du vara beredd att betala priset f&amp;ouml;r det. Vill du bli rik m&amp;#229;ste du vara beredd att betala priset f&amp;ouml;r det. Det kan vara att f&amp;ouml;rsumma din familj, att avs&amp;auml;ga dig fritid, eller n&amp;#229;gonting annat:
&lt;P&gt;
&lt;DIV id=quote&gt;The Law of Compensation and Balance runs through all Nature and all Life. One must always Pay the Price. Two ancient aphorisms illustrate this, viz.: &quot;Said the gods to man: &apos;What you want? Take it - but pay the price&apos;,&quot; and &quot;Do as thou wilt - but pay the price!&quot;&lt;/DIV&gt;
&lt;P&gt;N&amp;auml;r vi avundas dem som har n&amp;#229;got vi vill ha, t&amp;auml;nker vi s&amp;auml;llan p&amp;#229; att de har betalat ett pris f&amp;ouml;r det. Ofta &amp;auml;r det h&amp;ouml;gt och de har varit beredda att betala det.
&lt;P&gt;H&amp;auml;r &amp;auml;r ett l&amp;auml;ngre citat om &quot;balanserad kompensation&quot;:
&lt;P&gt;
&lt;DIV id=quote&gt;Balanced Compensation is a great law of Nature; none escape it, nothing is free from its laws. Everything is balanced by something else. Everything must &quot;give&quot; something in order to &quot;get&quot; something. Everything must &quot;give up&quot; something in order to &quot;get more&quot; or something else. Emerson has brought out this universal principle in his great essay entitled &quot;Compensation&quot;; and the experience of every individual serves to illustrate the operation of this law. Everything must be &quot;paid for&quot; in the price of something else; everything maintains its position by reason of Balance. The wise men of the race recognize this great principle, and proceed in accordance with it; the fools seek to overcome it, and fail by reason of their folly.&lt;/DIV&gt;
&lt;P&gt;Du m&amp;#229;ste ge f&amp;ouml;r att f&amp;#229;. &amp;Auml;r priset rimligt?
&lt;P&gt;Kan du s&amp;auml;tta upp ett tydligt m&amp;#229;l? Vill du uppn&amp;#229; det tillr&amp;auml;ckligt mycket? V&amp;auml;ntar du dig uppriktigt att du ska uppfylla det? Kan du arbeta of&amp;ouml;rtrutet tills m&amp;#229;let &amp;auml;r uppn&amp;#229;tt? &amp;Auml;r du beredd att betala priset? Kan du svara jag p&amp;#229; alla fr&amp;#229;gorna kan du uppn&amp;#229; dina dr&amp;ouml;mmar!
&lt;P&gt;F&amp;#229; b&amp;ouml;cker har f&amp;#229;tt mig att t&amp;auml;nka s&amp;#229; mycket som Personal Power. N&amp;auml;stan varenda mening kr&amp;auml;vde eftertanke. Jag ska l&amp;auml;sa om den minst en g&amp;#229;ng.&lt;/P&gt;</description>
			</item>
		<item>
			<description>Jag fick ett brev fr&amp;#229;n &lt;A href=&quot;http://www.learningstrategies.com/&quot;&gt;Learning Strategies&lt;/A&gt; h&amp;auml;romdagen. Det b&amp;ouml;rjar s&amp;#229; h&amp;auml;r: 
&lt;P&gt;
&lt;DIV id=quote&gt;He swore not to tell anyone about the 12 books he purchased for $1,000. In fact, he had to have his handwriting analyzed before the private publisher would sell them to him in the first place. The publisher, a little paranoid, was concerned, because the contents of the book could be used to destroy as well as create. 
&lt;P&gt;In confidence our client, John, told Paul and me about the books almost 20 years ago. It seemed directly out of &quot;Raiders of the Lost Ark.&quot; But when he reluctantly allowed us to read the first book, it became a reality, not a dream. 
&lt;P&gt;Our thinking thoroughly and completely transformed. The book opened our eyes to the REAL workings of the world. And, it became the foundation for our way of operating at Learning Strategies. 
&lt;P&gt;Back in the 1920s, the original publisher wrote: 
&lt;P&gt;&quot;You are taught how to apply Power toward the achievement of your ideals, the satisfaction of your longings, the accomplishment of your definite purposes. 
&lt;P&gt;&quot;You are taught how to become a Master of conditions and circumstances, instead of being their slave. 
&lt;P&gt;&quot;This book is different in many respects from anything you ever have read. Its teachings, it is true, are not for the spineless or fear-cursed; rather they are for the full-grown, strong, courageous, daring men and women who are the true individuals among the mass of counterfeit personalities. Its words are charged strongly with the vibrations of Mastery and Power.&quot; 
&lt;P&gt;A very limited number of these books were printed in 1922. I have been told that they weren&apos;t ever made available to the mass public, but only on an invitation basis to a select few people of influence and power. The who&apos;s who of names include the Rockefellers and Charles Schwab. Based on a passage in the Inaugural Address, I was told that a set of the books had been passed on to the first President Bush. &lt;/P&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;P&gt;Det &amp;auml;r rena rama romaninledningen. Vem vill inte komma &amp;ouml;ver b&amp;ouml;cker som &amp;auml;r s&amp;#229; sv&amp;#229;ra att f&amp;#229; tag p&amp;#229;? Det &amp;auml;r ett smart f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljningstrick. &lt;A href=&quot;http://enkelriktat.monkeytoys.com/2002/09/10.html#a100&quot;&gt;Knapphetsprincipen&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;Ber&amp;auml;ttelsen slutar med att de efter m&amp;#229;nga &amp;#229;r har kommit &amp;ouml;ver originalb&amp;ouml;ckerna. Dessa har de l&amp;#229;tit skriva av och g&amp;ouml;ra en e-bok (pdf) av. S&amp;#229; mycket f&amp;ouml;r knapphetsprincipen allts&amp;#229;.&amp;nbsp;Nu finns den till f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning hos Learning Strategies f&amp;ouml;r 17 US-dollar. E-boken heter &lt;A href=&quot;http://www.learningstrategies.com/secret.html&quot;&gt;Personal Power - Your Master Self&lt;/A&gt;.&amp;nbsp;Exakt vad den&amp;nbsp;handlar om skriver de inte. Inom n&amp;#229;gra dagar l&amp;auml;r jag veta. Helt n&amp;ouml;jd eller pengarna tillbaka.&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;&lt;A href=&quot;http://www.learningstrategies.com/secret.html&quot;&gt;Personal Power eBook&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;</description>
			</item>
		<item>
			<description>P&amp;#229; ledarskaps- och grupptr&amp;auml;ningsutbildningar brukar man f&amp;ouml;rr eller senare st&amp;ouml;ta p&amp;#229; FIRO-teorin. FIRO st&amp;#229;r f&amp;ouml;r &quot;fundamental interpersonal relations orientation&quot; och teorin beskrevs f&amp;ouml;rst av William Schutz.
&lt;P&gt;Enligt FIRO g&amp;#229;r alla grupper igenom upp till tre olika stadier under sin livstid. I det f&amp;ouml;rsta stadiet formas gruppen, det vill s&amp;auml;ga det avg&amp;ouml;rs vilka som ska vara med respektive inte med i den. I det andra stadiet avg&amp;ouml;rs vilka roller var och en av medlemmarna ska ha och vilken hierarki som ska r&amp;#229;da. I det tredje stadiet fungerar gruppen effektivt och medlemmarna vet var de har varandra.
&lt;P&gt;N&amp;auml;r en grupp bildas sker det vanligtvis genom att en mindre grupp bildas av en del av en st&amp;ouml;rre grupp. N&amp;#229;gra utg&amp;ouml;r ofta k&amp;auml;rnan i gruppen. Andra vill vara med och s&amp;#229; finns det de som inte vill vara med. Det kan bli en vis kamp mellan k&amp;auml;rnan och de som vill vara med men som k&amp;auml;rnan inte vill ha med. Det kan ocks&amp;#229; uppst&amp;#229; en kamp mellan dem som k&amp;auml;rnan vill ha med men som inte vill tillh&amp;ouml;ra gruppen. Allt detta l&amp;ouml;ses i det f&amp;ouml;rsta stadiet.
&lt;P&gt;N&amp;auml;r gruppen har bildats g&amp;#229;r den in i ett stadium d&amp;auml;r rangordning och roller ska klaras ut. Ofta &amp;auml;r det mer &amp;auml;n en som vill vara ledare, men ibland vill ingen det. Det kan ocks&amp;#229; h&amp;auml;nda att gruppen har en utpekad ledare och en annan faktisk ledare, en person som gruppen inofficiellt f&amp;ouml;ljer. Alla medlemmar ska ha funktioner och det kan bli kamp om vem som ska ha vilken roll. Hur det slutar beror b&amp;#229;de p&amp;#229; viljor och kompetens. &amp;Auml;ven om jag &amp;auml;r mest kompetent att inneha en viss roll, kan n&amp;#229;gon annan vara starkare n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller att h&amp;auml;vda en plats i den rollen. Det andra stadiet kan p&amp;#229;g&amp;#229; l&amp;auml;nge. Vissa grupper kommer aldrig f&amp;ouml;rbi det.
&lt;P&gt;Om gruppen kommer f&amp;ouml;rbi det andra stadiet f&amp;ouml;ljer ett stadium d&amp;auml;r gruppen kan arbeta effektivt och d&amp;auml;r alla &amp;auml;r mer eller mindre komfortabla i sina roller och med den r&amp;#229;dande hierarkin. Hit &amp;auml;r det dock inte alla grupper som n&amp;#229;r.
&lt;P&gt;Extra intressant &amp;auml;r det att notera vad som h&amp;auml;nder med gruppen om n&amp;#229;gon medlem f&amp;ouml;rsvinner eller tillkommer. D&amp;#229; faller den tillbaka till f&amp;ouml;rsta stadiet igen och f&amp;#229;r arbeta sig upp till andra stadiet. Alla m&amp;#229;ste &quot;sl&amp;#229;ss&quot; f&amp;ouml;r sina roller igen. F&amp;ouml;rsvinner den tidigare ledaren kan n&amp;#229;gon annan k&amp;auml;mpa f&amp;ouml;r den platsen. Kommer det in en starkare person kan han eller hon peta undan den tidigare ledaren som i sin tur petar undan n&amp;#229;gon, och s&amp;#229; vidare. Detta g&amp;auml;ller alla roller i gruppen. Varje f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring nollst&amp;auml;ller gruppen. Det kan dock g&amp;#229; fortare att ta sig f&amp;ouml;rbi ett stadium andra, tredje, fj&amp;auml;rde g&amp;#229;ngen.
&lt;P&gt;FIRO-teorin g&amp;auml;ller alla grupper: P&amp;#229; arbetsplatser, i familjer, i kamratg&amp;auml;ng och s&amp;#229; vidare. Inte ens i familjer &amp;auml;r det s&amp;auml;kert att gruppen n&amp;#229;r det tredje stadiet. M&amp;#229;nga familjer bryts upp innan de n&amp;#229;r dit.
&lt;P&gt;Det &amp;auml;r bra att k&amp;auml;nna till och f&amp;ouml;rst&amp;#229; FIRO-teorin eftersom den &quot;drabbar&quot; oss ett stort antal g&amp;#229;nger i livet. Det kan vara intressant att fundera &amp;ouml;ver i vilket stadium arbetsgruppen befinner sig, eller familjen. Vilka ing&amp;#229;r? Vem best&amp;auml;mmer? Vad har var och en f&amp;ouml;r roller? Fungerar gruppen bra? Ibland kan barn k&amp;auml;mpa om platsen som ledare f&amp;ouml;r gruppen &quot;familjen&quot;. D&amp;#229; &amp;auml;r det viktigt att n&amp;#229;gon av de riktiga ledarna, f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrarna, visar att det inte g&amp;#229;r f&amp;ouml;r sig. I sinom tid kan barnen k&amp;auml;mpa f&amp;ouml;r en plats som ledare f&amp;ouml;r familjen, men d&amp;#229; oftast som ledare f&amp;ouml;r en egen familj.
&lt;P&gt;Det fungerar likadant i djurriket. Bland annat har jag h&amp;ouml;rt talas om hundfamiljer d&amp;auml;r hunden har l&amp;auml;mnats bort medan en nyf&amp;ouml;dd &quot;medlem&quot; kommer hem. Detta f&amp;ouml;r att hunden ska finna den nya medlemmen hemma och inte uppfatta den som en inkr&amp;auml;ktare i gruppen. Det &amp;auml;r ocks&amp;#229; viktigt att hunden f&amp;ouml;rst&amp;#229;r att den ligger l&amp;auml;gst p&amp;#229; rangskalan, efter det nyf&amp;ouml;dda barnet. Annars kan den f&amp;#229; f&amp;ouml;r sig att h&amp;auml;vda sig mot barnet som ju b&amp;#229;de mentalt och fysiskt &amp;auml;r svagare.&lt;/P&gt;</description>
			</item>
		<item>
			<description>&lt;A href=&quot;http://www.adlibris.se/shop/product.asp?isbn=073520019X&amp;amp;mscssid=C4V3SEQ6QXS12PM300JP4772F5VM9DWF&quot;&gt;Breakthrough Rapid Reading&lt;/A&gt;.
&lt;P&gt;Detta &amp;auml;r en mycket bra snabbl&amp;auml;sningsbok. I klass med Tony Buzans b&amp;ouml;cker tycker jag. Boken inneh&amp;#229;ller m&amp;#229;nga &amp;ouml;vningar och en hel del kloka r&amp;#229;d om l&amp;auml;sning i allm&amp;auml;nhet och &lt;A href=&quot;http://enkelriktat.monkeytoys.com/stories/2002/08/01/snabblasning.html &quot;&gt;snabbl&amp;auml;sning&lt;/A&gt; i synnerhet. 
&lt;P&gt;M&amp;#229;let med boken, &amp;auml;r att du ska kunna l&amp;auml;sa med hastigheter p&amp;#229; flera tusen ord per minut. F&amp;ouml;r att kunna l&amp;auml;sa s&amp;#229; snabbt r&amp;auml;cker det inte med vanliga l&amp;auml;stekniker, det vill s&amp;auml;ga att l&amp;auml;sa rad f&amp;ouml;r rad. Det kr&amp;auml;vs h&amp;ouml;ghastighetstekniker. Med h&amp;ouml;ghastighetstekniker l&amp;auml;ser man delar av flera rader samtidigt och l&amp;#229;ter hj&amp;auml;rnan sammanfoga dem till begriplig text. I b&amp;ouml;rjan kan det k&amp;auml;nnas ovant, men det handlar om &amp;ouml;vning.
&lt;P&gt;Peter Kump, som &amp;auml;r f&amp;ouml;rfattare till Breakthrough Rapid Reading, l&amp;auml;gger stor vikt vid l&amp;auml;sf&amp;ouml;rst&amp;#229;else och repetition, s&amp;#229; att du ska komma ih&amp;#229;g det du l&amp;auml;ser.&lt;/P&gt;</description>
			</item>
		<item>
			<description>Aprop&amp;#229; &lt;A href=&quot;http://enkelriktat.monkeytoys.com/2004/02/26.html#a1064&quot;&gt;bruksanvisning f&amp;ouml;r defibrillatorer&lt;/A&gt; skrev &lt;A href=&quot;http://www.karlsson.at/&quot;&gt;Bengt O. Karlsson&lt;/A&gt; s&amp;#229; h&amp;auml;r i ett brev: 
&lt;P&gt;
&lt;DIV id=quote&gt;Ang ditt resonemang om den allest&amp;auml;des n&amp;auml;rvarande operat&amp;ouml;ren kan jag ber&amp;auml;tta att man h&amp;auml;r i Wien under fjol&amp;#229;ret hade en stor drive d&amp;auml;r folk kunde f&amp;#229; l&amp;#229;na hem apparater till en nominell kostnad med &amp;#229;tf&amp;ouml;ljande bruksanvisning. Det var meningen att andra n&amp;auml;rvarande omedelbart skulle anv&amp;auml;nda den om n&amp;#229;gon fick en infarkt. Enligt uppgift skulle det kunna r&amp;auml;dda m&amp;#229;nga liv. Apparaten var tydligen dessutom konstruerad s&amp;#229; att den chocken inte utl&amp;ouml;stes i fall det inte var n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt. 
&lt;P&gt;S&amp;#229; m&amp;ouml;jligen &amp;auml;r det en bra sak att ha och kunna anv&amp;auml;nda.&lt;/P&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;P&gt;H&amp;auml;r f&amp;ouml;ljer d&amp;auml;rf&amp;ouml;r bruksanvisningen: 
&lt;P&gt;
&lt;DIV id=quote&gt;1. S&amp;auml;tt p&amp;#229; defibrillatorn genom att trycka p&amp;#229; den gr&amp;ouml;na knappen. 
&lt;P&gt;2. Avl&amp;auml;gsna patientens skjorta och smycken, placera sedan dynorna mot br&amp;ouml;stet enligt anvisningarna i diagrammet p&amp;#229; maskinens lysdiodpanel. 
&lt;P&gt;3. Anslut dynorna till maskinen. 
&lt;P&gt;4. Om maskinen avg&amp;ouml;r att maskinen beh&amp;ouml;ver en elst&amp;ouml;t, uppmanar den dig - s&amp;#229;v&amp;auml;l h&amp;ouml;rbart som visuellt - att trycka p&amp;#229; den orangef&amp;auml;rgade knappen f&amp;ouml;r att ge en st&amp;ouml;t. 
&lt;P&gt;5. Kontrollera patientens luftv&amp;auml;gar, andning och puls.&lt;/P&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;P&gt;I boken, &lt;A href=&quot;http://www.adlibris.se/shop/product.asp?isbn=9177113330&amp;amp;mscssid=C4V3SEQ6QXS12PM300JP4772F5VM9DWF&quot;&gt;I v&amp;auml;rsta fall&lt;/A&gt;, finns ytterligare n&amp;#229;gra hj&amp;auml;lptexter, men d&amp;#229; det f&amp;ouml;rmodligen &amp;auml;r br&amp;#229;ttom vid dylika tillf&amp;auml;llen, har jag utel&amp;auml;mnat dem.&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;F&amp;ouml;r s&amp;auml;kerhets skull f&amp;ouml;ljer h&amp;auml;r ocks&amp;#229; beskrivningen f&amp;ouml;r &quot;s&amp;#229; h&amp;auml;r tar du dig fram l&amp;auml;ngs taket p&amp;#229; ett framrusande t&amp;#229;g f&amp;ouml;r att sedan kl&amp;auml;ttra in i det&quot; (f&amp;ouml;rkortat):&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;
&lt;DIV id=quote&gt;1. F&amp;ouml;rs&amp;ouml;k inte att st&amp;#229; rak (du kommer antagligen inte att lyckas med det i vilket fall som helst). 
&lt;P&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;2. Om t&amp;#229;get n&amp;auml;rmar sig en kr&amp;ouml;k, l&amp;auml;gg dig d&amp;#229; platt p&amp;#229; mage; f&amp;ouml;rs&amp;ouml;k inte h&amp;#229;lla dig kvar p&amp;#229; f&amp;ouml;tterna.&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;3. Om t&amp;#229;get n&amp;auml;rmar sig en tunnel, l&amp;auml;gg dig d&amp;#229; platt p&amp;#229; mage - och g&amp;ouml;r det snabbt.&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;4. F&amp;ouml;rflytta dig i t&amp;#229;gets rytm - fr&amp;#229;n sida till sida och fram&amp;#229;t.&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;5. Ta dig fram till stegen som finns mellan vagnarna och kl&amp;auml;ttra nerf&amp;ouml;r den.&lt;/P&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;P&gt;I slutet finns ett observandum i vilket det st&amp;#229;r:&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;
&lt;DIV id=quote&gt;Storleken och utseendet p&amp;#229; j&amp;auml;rnv&amp;auml;gsvagnar kan variera stort. Det kan vara oerh&amp;ouml;rt enkelt att ta sig &amp;ouml;ver fr&amp;#229;n en vagn till en annan, men det kan ocks&amp;#229; vara mycket sv&amp;#229;rt. En tre och en halv meter h&amp;ouml;g godsvagn kan vara placerad framf&amp;ouml;r en &amp;ouml;ppen vagn eller en rundad tankvagn. Om du befinner dig p&amp;#229; ett t&amp;#229;g av detta slag kanske din b&amp;auml;sta chans &amp;auml;r att ta dig ner fr&amp;#229;n det s&amp;#229; snabbt som m&amp;ouml;jligt i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att uts&amp;auml;tta dig f&amp;ouml;r de risker det inneb&amp;auml;r att hoppa fr&amp;#229;n vagn till vagn.&lt;/DIV&gt;</description>
			</item>
		<item>
			<description>&lt;IMG height=292 alt=&quot;En fil med namnet BokIVarstaFall.jpg&quot; hspace=15 src=&quot;http://enkelriktat.monkeytoys.com/images/2004/02/27/BokIVarstaFall.jpg&quot; width=200 align=right vspace=5 border=0&gt;I dag levererades min senaste bokbest&amp;auml;llning. Bland tipsen i boken &lt;A href=&quot;http://www.adlibris.se/shop/product.asp?isbn=9177113330&amp;amp;mscssid=C4V3SEQ6QXS12PM300JP4772F5VM9DWF&quot;&gt;I v&amp;auml;rsta fall&lt;/A&gt; l&amp;auml;ser jag &quot;S&amp;#229; h&amp;auml;r anv&amp;auml;nder du en defibrillator&quot;. En defibrillator anv&amp;auml;nder &quot;man&quot; f&amp;ouml;r att f&amp;#229; ig&amp;#229;ng ett hj&amp;auml;rta som har r&amp;#229;kat ut f&amp;ouml;r stillest&amp;#229;nd. Jag undrar n&amp;auml;r man r&amp;#229;kar ha en defibrillator utan &amp;#229;tf&amp;ouml;ljande operat&amp;ouml;r. 
&lt;P&gt;Ett annat avsnitt har rubriken &quot;S&amp;#229; h&amp;auml;r hoppar du fr&amp;#229;n en motorcykel till en bil&quot;. Det &amp;auml;r illustrerat s&amp;#229; det borde inte vara s&amp;#229; sv&amp;#229;rt. &quot;S&amp;#229; h&amp;auml;r tar du dig fram l&amp;auml;ngs taket p&amp;#229; ett framrusande t&amp;#229;g f&amp;ouml;r att sedan ta dig in i det&quot;, &amp;auml;r rubriken p&amp;#229; ytterligare ett avsnitt.&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;Jag ser redan nu att det h&amp;auml;r &amp;auml;r en bok jag kommer att ha mycket gl&amp;auml;dje av.&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;&lt;IMG height=312 alt=&quot;En fil med namnet BokDontTryThisAtHome.jpg&quot; hspace=15 src=&quot;http://enkelriktat.monkeytoys.com/images/2004/02/27/BokDontTryThisAtHome.jpg&quot; width=200 align=right vspace=5 border=0&gt;En annan bok som ocks&amp;#229; borde finnas i var mans attach&amp;eacute;v&amp;auml;ska, &amp;auml;r &lt;A href=&quot;http://www.adlibris.se/shop/product.asp?isbn=0767911598&amp;amp;mscssid=C4V3SEQ6QXS12PM300JP4772F5VM9DWF&quot;&gt;Don&apos;t try this at home&lt;/A&gt;. Titeln syftar nog p&amp;#229; att det inte brukar h&amp;auml;nda n&amp;#229;gonting sp&amp;auml;nnande hemma.&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;&quot;Shut down an out-of-control nuclear reactor&quot;, &quot;Sink a submarine&quot;, &quot;Break into Fort Knox&quot; och &quot;Conduct a SWAT-team hostage rescue&quot; &amp;auml;r n&amp;#229;gra kapitel som borde h&amp;ouml;ra till allm&amp;auml;nbildning. &lt;/P&gt;
&lt;P&gt;&lt;IMG height=291 alt=&quot;En fil med namnet BokActionhjaltensHandbok.jpg&quot; hspace=15 src=&quot;http://enkelriktat.monkeytoys.com/images/2004/02/27/BokActionhjaltensHandbok.jpg&quot; width=200 align=right vspace=5 border=0&gt;Den tredje boken &amp;auml;r &lt;A href=&quot;http://www.adlibris.se/shop/product.asp?isbn=9175885026&amp;amp;mscssid=C4V3SEQ6QXS12PM300JP4772F5VM9DWF&quot;&gt;Actionhj&amp;auml;ltens handbok&lt;/A&gt;. &lt;/P&gt;
&lt;P&gt;&quot;Hur man stoppar en kula med sin egen kropp.&quot; I lumpen fick vi l&amp;auml;ra oss &quot;hur man undviker att stoppa en kula med sin egen kropp&quot;. (Man ska ligga platt p&amp;#229; marken och se till att h&amp;#229;lla ner h&amp;auml;larna.)&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;&quot;Hur man f&amp;#229;ngar n&amp;#229;gon i luften n&amp;auml;r man sj&amp;auml;lv saknar fallsk&amp;auml;rm.&quot; N&amp;auml;r man hamnar i den situationen &amp;auml;r det guld v&amp;auml;rt att veta.&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;&quot;Hur man framst&amp;auml;ller och anv&amp;auml;nder k&amp;auml;rleksdrycker&quot; och &quot;Hur man f&amp;ouml;rvandlar sexuell attraktion till hysteriskt, passionerat sex&quot;. Det h&amp;auml;r &amp;auml;r tydligen en bok som borde ha delats ut i gymnasiet.&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;&quot;Hur man &amp;auml;r beredd p&amp;#229; vad som helst&quot;. F&amp;ouml;rfattarna har uppenbarligen inte tr&amp;auml;ffat &lt;A href=&quot;http://emmy.monkeytoys.com/&quot;&gt;Emmy&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;&quot;Hur man stoppar ett br&amp;ouml;llop.&quot;&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;Med de h&amp;auml;r b&amp;ouml;ckerna kommer jag att kunna syssels&amp;auml;tta mig hela v&amp;#229;ren. Det kanske &amp;auml;r dags att l&amp;#229;ta sy benfickor p&amp;#229; kostymerna.&lt;/P&gt;</description>
			</item>
		<item>
			<description>&lt;A href=&quot;http://www.karlavagnen.nu/bikupan/&quot;&gt;Eva P&lt;/A&gt; skrev f&amp;ouml;r ett tag sedan &lt;A href=&quot;http://www.karlavagnen.nu/bikupan/archives/000442.html&quot;&gt;om hur hon s&amp;#229;g sin framtid&lt;/A&gt;. 
&lt;P&gt;Det finns unders&amp;ouml;kningar gjorda bland studenter, bland annat i USA, som visar att de f&amp;#229; (2 procent har jag f&amp;ouml;r mig) som satte upp m&amp;#229;l i livet anser sig vara mer n&amp;ouml;jda med sina liv &amp;auml;n dem som inte gjorde det. Uppf&amp;ouml;ljningen gjordes 10 eller kanske 20 &amp;#229;r efter examen. De hade skrivit ner sina m&amp;#229;l och uppdaterade dem n&amp;auml;r de f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrades. Det &amp;auml;r ju inte s&amp;auml;kert att m&amp;#229;len ser likadana ut n&amp;auml;r man studerar som tio &amp;#229;r senare, till exempel. 
&lt;P&gt;De som hade skrivit ner sina m&amp;#229;l hade dessutom i h&amp;ouml;gre grad uppn&amp;#229;tt ekonomiskt v&amp;auml;lst&amp;#229;nd och personlig framg&amp;#229;ng. 
&lt;P&gt;F&amp;ouml;r inte s&amp;#229; l&amp;auml;nge sedan skrev jag ocks&amp;#229; ner hur jag ser mitt liv om tio &amp;#229;r. Jag har alltid haft ganska tydliga m&amp;#229;l, men tidigare har jag bara haft dem i huvudet. Genom att skriva ner dem hoppas jag kunna konstatera att jag faktiskt uppn&amp;#229;r dem och att det inte bara &amp;auml;r n&amp;#229;got jag inbillar mig att jag g&amp;ouml;r. 
&lt;P&gt;&quot;Listor&quot; &amp;auml;r bra s&amp;auml;tt att f&amp;#229; saker gjorda. De tillf&amp;auml;llen d&amp;#229; jag g&amp;ouml;r en lista, f&amp;#229;r jag betydligt mer gjort &amp;auml;n de g&amp;#229;nger d&amp;#229; jag bara &quot;hoppas&quot; f&amp;#229; n&amp;#229;gonting gjort. &amp;Auml;ven om listan &amp;auml;r l&amp;#229;ng brukar jag f&amp;ouml;rv&amp;#229;nas &amp;ouml;ver hur fort det g&amp;#229;r att utf&amp;ouml;ra det jag har f&amp;ouml;resatt mig. N&amp;auml;r listan &amp;auml;r avklarad &amp;auml;r jag ledig. Det &amp;auml;r upp till mig om det ska bli tidigt eller sent p&amp;#229; dagen. 
&lt;P&gt;Det &amp;auml;r inte konstigt att listor &amp;auml;r en v&amp;auml;g till framg&amp;#229;ng. En lista inneh&amp;#229;ller tydliga m&amp;#229;l. En vag f&amp;ouml;rhoppning om att f&amp;#229; n&amp;#229;got gjort &amp;auml;r inte lika tydlig. Listor blir g&amp;auml;rna sj&amp;auml;lvuppfyllande profetior.
&lt;P&gt;Listor &amp;auml;r ocks&amp;#229; bra s&amp;auml;tt att organisera arbetet. Det &amp;auml;r l&amp;auml;ttare att se vilka beroenden som finns mellan de olika sakerna. En lista beh&amp;ouml;ver inte vara en lista. Det g&amp;#229;r lika bra, eller b&amp;auml;ttre, att g&amp;ouml;ra den som en &lt;A href=&quot;http://enkelriktat.monkeytoys.com/categories/studieteknik/2003/02/08.h tml#a425&quot;&gt;mind map&lt;/A&gt;. Veckodag, datum eller liknande i mitten, numrerade aktiviteter p&amp;#229; grenar ut fr&amp;#229;n mitten och detaljer ut fr&amp;#229;n grenarna. Numreringen &amp;auml;r till f&amp;ouml;r att det viktigaste ska bli gjort f&amp;ouml;rst och f&amp;ouml;r att h&amp;#229;lla reda p&amp;#229; beroenden mellan aktiviteter.&lt;/P&gt;</description>
			</item>
		<item>
			<description>&lt;IMG height=120 alt=&quot;En fil med namnet Affarsplan.jpg&quot; hspace=15 src=&quot;http://enkelriktat.monkeytoys.com/images/2004/02/22/Affarsplan.jpg&quot; width=200 align=right vspace=5 border=0&gt;Vi hade aff&amp;auml;rsplanering p&amp;#229; jobbet&amp;nbsp;den h&amp;auml;r veckan. Aff&amp;auml;rsplanering g&amp;#229;r ut p&amp;#229; att g&amp;ouml;ra en plan f&amp;ouml;r det kommande &amp;#229;ret eller &amp;#229;ren. 
&lt;P&gt;P&amp;#229; grund av omorganisationer ser vi annorlunda ut i &amp;#229;r j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med de senaste &amp;#229;ren. Det fick till f&amp;ouml;ljd att v&amp;#229;rt syfte, vad vi ska g&amp;ouml;ra f&amp;ouml;r vilka och varf&amp;ouml;r, beh&amp;ouml;vde definieras om. Av gammal vana f&amp;ouml;rs&amp;ouml;kte vi&amp;nbsp;beskriva syftet verbalt i n&amp;#229;gra meningar. Det blev inte s&amp;#229; lyckat. Det var sv&amp;#229;rt att se n&amp;#229;gra tydliga avgr&amp;auml;nsningar. Det var l&amp;auml;tt att uppfatta det som att vi skulle g&amp;ouml;ra n&amp;auml;stan allt.&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;Under en paus b&amp;ouml;rjade jag och en kollega sp&amp;#229;na fritt med hj&amp;auml;lp av en mind map. Det centrala ska placeras i mitten av mindmappen. Ganska snabbt hittade vi ett ord som kan ses som ett fundament f&amp;ouml;r v&amp;#229;r verksamhet. Kring det blev det fyra grenar som i sin tur f&amp;ouml;rgrenade sig ytterligare. P&amp;#229; det h&amp;auml;r s&amp;auml;ttet &amp;#229;stadkom vi tydliga avgr&amp;auml;nsningar. Det som inte ryms inom ramen f&amp;ouml;r v&amp;#229;rt centrala begrepp, ing&amp;#229;r inte.&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;N&amp;auml;r de andra kom tillbaka fr&amp;#229;n kaffepausen beskrev vi tankarna bakom mindmappen och bad om synpunkter. N&amp;#229;gra ytterligare detaljer lades till. Sedan var vi klara med beskrivningen av v&amp;#229;r verksamhet. Det hade tagit drygt tio minuter och vi var ganska n&amp;ouml;jda allihop. &lt;/P&gt;
&lt;P&gt;Bilden h&amp;auml;r bredvid &amp;auml;r en beskrivning av hela aff&amp;auml;rsplaneringsdagen. &amp;Aring;tta timmars arbete sammanfattat p&amp;#229; ett A3-papper. Originalet var lite kladdigare och inneh&amp;ouml;ll dubbleringar som jag uppt&amp;auml;ckte och tog bort n&amp;auml;r jag skrev rent den. Med hj&amp;auml;lp av mindmappen skulle jag l&amp;auml;tt kunna&amp;nbsp;beskriva v&amp;#229;r aff&amp;auml;rsplanering detaljerat under flera timmar f&amp;ouml;r n&amp;#229;gon som inte var med.&lt;/P&gt;</description>
			</item>
		<item>
			<description>Vid ett bes&amp;ouml;k i Akademibokhandeln f&amp;ouml;ll min blick p&amp;#229; tv&amp;#229; b&amp;ouml;cker: &lt;A href=&quot;http://www.adlibris.se/shop/product.asp?isbn=0767911598&amp;amp;mscssid=C4V3SEQ6QXS12PM300JP4772F5VM9DWF&quot;&gt;Don&apos;t Try This at Home&lt;/A&gt;, av Hunter S. Fulghum, och &lt;A href=&quot;http://www.adlibris.se/shop/product.asp?isbn=9175885026&amp;amp;mscssid=C4V3SEQ6QXS12PM300JP4772F5VM9DWF&quot;&gt;Actionhj&amp;auml;ltens handbok&lt;/A&gt;, av David Borgenicht.
&lt;P&gt;Om Actionhj&amp;auml;ltens handbok st&amp;#229;r det:
&lt;P&gt;
&lt;DIV id=quote&gt;Ingen f&amp;ouml;ds som actionhj&amp;auml;lte utan man m&amp;#229;ste jobba p&amp;#229; det. Det g&amp;auml;llde en g&amp;#229;ng i tiden James Bond och det g&amp;auml;ller &amp;auml;ven dig. Vi har pratat med FBI-agenter, stuntm&amp;auml;n, sexologer, kriminologer, hypnotis&amp;ouml;rer, karatem&amp;auml;stare, detektiver och m&amp;#229;nga andra och med hj&amp;auml;lp av proffsens b&amp;auml;sta tips &amp;auml;r du snart redo f&amp;ouml;r vad som helst. Du kan f&amp;#229;nga en vithaj, spions&amp;auml;kra ditt hem, r&amp;auml;dda n&amp;#229;gon som h&amp;auml;nger fr&amp;#229;n en klippkant, vinna en revolverduell och blanda en k&amp;auml;rleksdryck. Du beh&amp;auml;rskar de flesta strids- och flyktmetoder och kniper det kan du ocks&amp;#229; kommunicera med en utomjording eller dansa dirty dancing. Lycka till - vi r&amp;auml;knar med dig!
&lt;P&gt;Br&amp;ouml;derna David Borgenicht och Joe Borgenicht &amp;auml;r f&amp;ouml;rfattare. David har tidigare bland annat givit ut I v&amp;auml;rsta fall: en &amp;ouml;verlevnadshandbok f&amp;ouml;r extrema situationer. Joe har en g&amp;#229;ng vunnit en biljakt och David &amp;auml;r fena p&amp;#229; sm&amp;#229;reparationer i hemmet. B&amp;#229;da &amp;auml;r riktiga actionhj&amp;auml;ltar.&lt;/P&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;P&gt;Jag f&amp;ouml;rstod direkt att det var en bok jag absolut m&amp;#229;ste ha. Jag best&amp;auml;llde den, Don&apos;t Try This at Home, som bland annat inneh&amp;#229;ller kapitlen &quot;Form an Independent Nation&quot; och &quot;Go Over Niagra Falls in a Barrel&quot;, samt &lt;A href=&quot;http://www.adlibris.se/shop/product.asp?isbn=9177113330&amp;amp;mscssid=C4V3SEQ6QXS12PM300JP4772F5VM9DWF&quot;&gt;I v&amp;auml;rsta fall - En &amp;ouml;verlevnadshandbok f&amp;ouml;r extrema situationer&lt;/A&gt;&quot;, av Joshua Piven och David Borgenicht. S&amp;#229; h&amp;auml;r st&amp;#229;r det om den:
&lt;P&gt;
&lt;DIV id=quote&gt;Principen f&amp;ouml;r denna bok &amp;auml;r enkel: Man vet aldrig.
&lt;P&gt;Man vet aldrig vad livet har i beredskap &amp;#229;t en, vad som v&amp;auml;ntar runt h&amp;ouml;rnet, vad som kretsar i det bl&amp;#229;, vad som simmar under ytan ... Man vet aldrig n&amp;auml;r man kan st&amp;auml;llas inf&amp;ouml;r en situation d&amp;#229; man m&amp;#229;ste utf&amp;ouml;ra en extremt modig handling och v&amp;auml;lja mellan liv och d&amp;ouml;d med sina egna g&amp;auml;rningar.
&lt;P&gt;Vad g&amp;ouml;r man t.ex. om man blir &amp;ouml;verfallen av en alligator? Hur avleder man en haj som g&amp;ouml;r sig redo att attackera? Hur landar man ett jetplan? Hur tar man sig upp ur kvicksand eller ut ur en bil som har hamnat under vattnet? 
&lt;P&gt;N&amp;auml;r du har l&amp;auml;st denna b&amp;auml;sts&amp;auml;ljande kultbok, s&amp;#229; vet du. Amerikanerna Joshua Piven och David Borgenicht har samlat enkla steg-f&amp;ouml;r-steg-instruktioner f&amp;ouml;r hur man tar sig ur 40 livshotande situationer - tillsammans med r&amp;#229;d om hur man undviker att hamna i dem. Alla r&amp;#229;d &amp;auml;r autentiska, bepr&amp;ouml;vade och vetenskapligt underbyggda. Boken &amp;auml;r rikligt och informativt illustrerad.
&lt;P&gt;&lt;I&gt;I v&amp;auml;rsta fall&lt;/I&gt; &amp;auml;r en instruktiv, anv&amp;auml;ndbar och mycket underh&amp;#229;llande &amp;ouml;verlevnadshandbok. En bok att ha i handskfacket och ta med sig p&amp;#229; resan. En bok att ge bort till alla n&amp;auml;ra och k&amp;auml;ra. En bok att alltid ha till hands. F&amp;ouml;r man vet ju aldrig ...&lt;/P&gt;&lt;/DIV&gt;</description>
			</item>
		<item>
			<description>Jag &amp;#229;t lunch med en f&amp;ouml;re detta kollega i dag. Vi brukar tr&amp;auml;ffas n&amp;#229;gra g&amp;#229;nger i m&amp;#229;naden &amp;ouml;ver en lunch.
&lt;P&gt;Hon har l&amp;auml;rt sig att bygga databaser med Microsoft Access och tycker att det &amp;auml;r fantastiskt roligt. Det ber&amp;auml;ttar hon varje g&amp;#229;ng vi ses. I grunden &amp;auml;r hon ekonom och hon &amp;auml;lskar bokf&amp;ouml;ring. Hon &amp;auml;r mycket duktig p&amp;#229; allt hon g&amp;ouml;r. Noggrann och oerh&amp;ouml;rt lojal. F&amp;ouml;r ett antal &amp;#229;r sedan b&amp;ouml;rjade hon l&amp;auml;ra sig Access f&amp;ouml;r att h&amp;auml;nga med och bredda sig. F&amp;ouml;rst var hon tveksam till att hon skulle kunna l&amp;auml;ra sig. Datorer, programmering och s&amp;#229;dant trodde hon sig vara f&amp;ouml;r gammal f&amp;ouml;r att l&amp;auml;ra sig. Nu &amp;auml;r hon fast och l&amp;auml;r sig p&amp;#229; egen hand.
&lt;P&gt;Vid dagens lunch tackade hon mig f&amp;ouml;r att jag trodde p&amp;#229; henne n&amp;auml;r hon b&amp;ouml;rjade med Access. Hon tycker att jag har en del i framg&amp;#229;ngen. Jag &amp;auml;r inte s&amp;auml;ker p&amp;#229; vad jag har sagt, men f&amp;ouml;rmodligen har jag tonat ner sv&amp;#229;righeten med Access och sagt att om jag kan l&amp;auml;ra mig det, kan hon ocks&amp;#229; g&amp;ouml;ra det.
&lt;P&gt;Den hon d&amp;auml;remot har anledning att tacka, &amp;auml;r sig sj&amp;auml;lv. Hon trodde p&amp;#229; sig sj&amp;auml;lv och sin f&amp;ouml;rm&amp;#229;ga. Vad jag &amp;auml;n kan ha sagt &amp;auml;r det hennes egen inst&amp;auml;llning som var avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r att hon lyckades. Hon &amp;auml;r sin egen lyckof&amp;eacute;.
&lt;P&gt;Det h&amp;auml;r g&amp;auml;ller alla m&amp;auml;nniskor. Det vi tror att vi klarar, kan vi klara. &amp;Auml;ven om det &amp;auml;r sv&amp;#229;ra saker. P&amp;#229; samma s&amp;auml;tt &amp;auml;r det n&amp;auml;stan hoppl&amp;ouml;st att ge sig p&amp;#229; saker vi inte tror att vi &amp;auml;r kapabla att lyckas med. &amp;Auml;ven om det &amp;auml;r enkla saker. Vi l&amp;#229;ser oss l&amp;auml;tt i v&amp;#229;r egen uppfattning om oss sj&amp;auml;lva. &quot;Det d&amp;auml;r har jag aldrig gjort f&amp;ouml;rut, det klarar jag inte av.&quot; Med den inst&amp;auml;llningen skulle vi aldrig ha kunnat l&amp;auml;ra oss n&amp;#229;gonting.
&lt;P&gt;Den stora skillnaden mellan dem som lyckas med &quot;om&amp;ouml;jliga&quot; saker, och oss andra, &amp;auml;r att de tror p&amp;#229; sig sj&amp;auml;lva och sin f&amp;ouml;rm&amp;#229;ga. De l&amp;#229;ter sig inte stoppas av sig sj&amp;auml;lva.&lt;/P&gt;</description>
			</item>
		</channel>
	</rss>
